Sápmi, Kalle Anka och den svenska kolonialismen

Nu är det banne mig dags att sätta samerna på kartan. Eller borde vi ta bort dem från den i stället?

Jag läste en Kalle Anka-tidning häromdagen, apropå kartor. Joakim von Anka, Kalle och Knattarna var på äventyr, troligtvis letandes efter en skatt i någon exotisk del av världen, full av underliga halvnakna folkslag med fyrkantiga huvuden och omedvetna om värdet på de små guldplupparna, örterna eller vad nu skatten bestod av. Av någon anledning råkar alltid urbefolkningar illa ut i Kalle Ankas fantastiska värld. Enorma översvämningar, turistnäringar eller exploaterade naturresurser. Tur ändå att det bara är sagor och att sådant inte händer på riktigt.

Eller?

Anledningen till att jag kom att tänka på detta var att delar av ankornas karta var vit. Alltså tom på information. Ni som spelar dataspel vet vad jag menar. Och ni som faktiskt lyssnade på lektionerna i grundskolan.

Hade det varit bättre om Sápmi varit en vit fläck på Google Maps – eller borde staten Sverige kunna samexistera med samerna? Hur svårt kan det egentligen vara?

Med det sagt så skulle jag vilja berätta om min segelbåt. Den är nästan tio meter lång, drygt en och en halv meter djup och har en solpanel, några marinbatterier samt ett gäng saker som drar el: bland annat lampor, lanternor, musikstereo, plotter, kylskåp och ekolod.

Jag måste anpassa elförbrukningen ombord efter effekten på solpanelen samt storleken på min batteribank. Vill jag ha mer el måste jag antingen skaffa fler solpaneler (eller vindkraftverk) – eller förbättra den jag har. Jag kan inte bygga ut och ha solceller på fler platser än jag har nu, för det blir för opraktiskt. Det enda alternativet som kvarstår är att effektivisera den solpanel jag redan har.

Sverige borde fungera på samma sätt, men debatten verkar främst handla om att vi måste producera tillräckligt mycket ren energi för att vi ska kunna konsumera lika mycket el som vi gör idag – och mer!

Det här sättet att tänka på är både bakvänt och ett direkt hot mot exempelvis samisk rennäring och kultur. För att leva upp till den önskade elproduktionen behöver den ständigt byggas ut– och det gör vi bland annat genom väldiga vindkraftsanläggningar i renbetesområden – så kallad grön kolonialism. Om Sverige måste ödelägga samiskt land och rubba livet för natur och människor för att vi svenskar ska kunna använda el i den mängd vi vill, så är det läge att anpassa elförbrukningen efter elproduktionen vi redan har. Vill vi ha mer el får vi utveckla de kraftverk vi redan har i stället för att bygga ut fler.

Vi lever lyxliv i Sverige idag. Jag menar inte lyxliv som i att alla äter oxfilé och kaviar varje kväll och tar helikoptern till det privata gymmet i flygeln på andra sidan tomten. Jag menar lyxliv som i att väldigt få av oss dör av sjukdomar som går att vaccinera bort, nästan alla av oss har tillgång till rent vatten till tvagning, dryck och matlagning. Eluttag finns överallt och vi har tillgång till nästan gratis sjukvård. Vi lever privilegierade liv som bara ett fåtal i världen kan leva.

Vi använder redan mer av jordens resurser än som faktiskt finns tillgängligt, så enda sättet att jämna ut levnadsstandarden för alla människor på jorden är helt enkelt att vi slår ned på tempot. Både bildligt och bokstavligt. Strunta i att köpa den där nya brödrosten bara för att den har fem extrafunktioner. Är den du har i fel färg? Måla om den – allt behöver inte se nytt ut!

Och då är vi dessutom tillbaka på rutan om att anpassa sig efter rådande omständigheter och om vita fläckar på kartan. En del av Sveriges mark är helt enkelt inte till för att svensken ska få slösa på ännu mer el.  Vi ska anpassa oss – inte samerna och renarna.

Känns det jobbigt att läsa? Kanske särskilt för dig som är svensk och lever på mark där renar strövar fritt? Jag förstår det, för du fattade kanske inte beslutet att flytta dit där du bor, det gjorde nog något tidigare led i din släkt. Inte särskilt många av oss var med på den tiden då Sverige, Norge, Finland och Ryssland började beskatta samerna. Vi var troligtvis inte med på den tiden då Sverige tvångsförflyttade nordsamerna in i sydsamiska områden. Ni levde sannolikt inte på den tiden då skogssamer tvingades välja mellan att bli nybyggare på sina gamla skatteland eller få tiggarbrev – på den tiden då deras barn omhändertogs för att assimileras in i den svenska majoritetskulturen – eller nordsamer med tvång deporterades till sydsamiskt område. Ni är inte rasbiologer. Ingen av er var personligen ansvarig för det som behandlas i filmen Sameblod, den film som fick så stor spridning och vann internationella priser. Allt det är historia. Eller?

Du har all rätt att uppleva min text som irriterande nonchalant och ärligt talat urjobbig. Men sorry to say: du och jag måste ta oss i kragen och inse att vi tillhör de som behöver fundera över hur vi lever våra liv, för Sápmi är inte längre en vit fläck på kartan. Ankorna har tagit sig igenom den outforskade delen av den och hittat skatten. Frågan är bara hur vi väljer att hantera urfolket nu.