Ungdomar förtjänar att tas på allvar och inte att deras åsikter används som ett alibi. Det här skriver representanter från en rad olika ungdomsorganisationer som tillsammans står bakom nätverket #StoppaYouthwashing.
DEBATT. Youthwashing är ett vanligt förekommande problem som finns i princip överallt, i olika typer av sammanhang. Unga har i dag inte samma inflytande i samhället som vuxna. I stället används unga allt för ofta som ett alibi. När ungas åsikter inte blir respekterade eller tagna på allvar blir deras medverkan en dekoration på ett papper. Det här är ett allvarligt problem, detta är youthwashing och det måste stoppas!
Ett tydligt exempel på youthwashing är när politiker vill veta ungdomars åsikter om typiska ungdomsfrågor som skola, fritidsgårdar eller ungdomsevenemang, men låter inte ungdomarna vara med i processen från början till slut. Detta är oerhört problematiskt, det är av stor vikt att unga är med i alla beslut som rör unga och inte bara i det som politiker valt att kalla “ungdomsfrågor”. En direkt konsekvens av att unga inte får vara med i alla beslut är att det skapas ett avstånd mellan makthavare och ungdomar. Ungdomar hamnar utanför både i skapande- och beslutsprocessen och blir fråntagna makt.
Barnkonventionen artikeln 12 lyder: “Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad”. Det här anser vi inte efterlevs i dagens Sverige. Ungdomar är väl kapabla till att vara med i beslutsprocesser, men får inte chansen till det. Att enbart bjuda in unga räcker inte, det krävs att fler agerar utifrån vad unga faktiskt säger. Om man bara använder unga för att de passar in i den bild man vill bygga upp blir det direkt fel.
Lösningen är dock inte så lätt som att bara bjuda in unga till möten. Det är vanligt att möten som unga bjuds in till äger rum under skoltid, på vuxnas villkor. Ungdomar får alltså välja mellan skola och sitt engagemang. Ungdomar blir dubbelbestraffade i aspekten att om vi går på mötena så missar vi skolan och anses som oansvariga, men om vi inte går på mötena anses vi vara oambitiösa och missar dessutom vår lilla chans att få något sagt. När unga ändå väljer sitt engagemang upplever vi att det blir en prydnad på ett papper genom ett kryss i en checklista. Ungas åsikter tas inte på allvar.
Det kan också vara problematiskt att unga anses vara en homogen grupp. Det är inte legitimt att bjuda in ett par ungdomar och sedan hävda att ni har pratat med unga. Ungdomar är alla olika individer med olika åsikter, vi är inte homogena.
Youthwashing är ett stort problem, rentav ett hot mot demokratin. Demokrati betyder som bekant folkstyre, och det är inte okej när bara vissa grupper får vara med och styra över sin vardag och sina liv. Förutom att unga inte är en del av folkstyret leder faktumet att unga inte blir lyssnade på till ett minskat självförtroende och intresse för politik. Att inte ge folket rätt verktyg för att kunna bilda sig åsikter och ge mandat i riksdagen till personer man egentligen inte delar åsikter med är utan tvekan ett hot mot demokratin.
Nätverket #stoppayouthwashing uppmanar arrangörer, företagsledare, makthavare, politiker och vuxna att alla värna om vår demokrati, följa barnkonventionen och ge unga framtidstro genom att lyssna på oss och bjuda in till ett jämlikt samtal. Ta kontakt med ungdomsrådet i er kommun, bjud in unga utifrån deras kompetens och prata med oss. Vi vill inte vara ett alibi, vi vill inte att någon annan bestämmer vilka frågor vi ska bry oss om och vi vill ha inflytande på lika villkor. Unga har rätt att påverka vår gemensamma samtid och framtid. Det behövs fler meningsfulla möten mellan generationer.
Unga är de enda som vet hur unga har det och vuxna måste därför skapa strategier, förutsättningar och kontinuerligt ge unga inflytande i våra liv och vår vardag.
