Radar · Inrikes

100 år av Botaniska firades med trädplantering

Botanisten Henrik Sjöman planterade en ungersk ek, ackompanjerad av sin son och trädgårdsjournalisten Gunnel Karlsson.

För exakt 100 år sedan invigdes Botaniska trädgåden i Göteborg. Det firades under lördagen med musik, trädplantering, återblickande anekdoter och invigning av den nya anläggningen Kulturträdgårdarna.

En helt ny kulturträdgård har tillkommit i Botaniska trädgården lagom till hundraårsjubileet som firades på lördagen.

Och kulturväxter, förklarade gestaltningschef Evamaria Färm från scenen, det är helt enkelt alla de växter som människan har hållit på att förädla genom historien. Både ätbara växter och andra.

Såsom dahlior och tagetes, två av de blomsorter som återfinns i kulturträdgårdarna.

– Och de ursprungliga är de som har bina på sig! I de enkla tagetesen surrar det för fullt. De som är lite bulligare har många pollinatörer svårare att komma till. Så plantera fler enkelblommande växter i era egna trädgårdar, tipsade Evamaria Färm.

Tagetes har fått en framträdande roll i kulturträdgården, och de enkelblommiga är de som är mest populära bland pollinatörerna
Tagetes har fått en framträdande roll i kulturträdgården, och de enkelblommiga är de som är mest populära bland pollinatörerna. Foto: Madeleine Johansson

"Visa barnen växternas värld"

Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson, som arbetat med kulturträdgården i flera års tid nu berättade om tanken med den.

– Nyttan och det vackra samsas i en enhet. Herrgården har också krävt sin plats, förklarade han och fortsatte:

– Bakom stallet finns en skolträdgård. Där kan barn tillsammans med våra pedagoger få lära sig hur kompost fungerar, hur man gör bra och näringsrik jord av gamla växtrester. Vi måste satsa på barnen och visa dem växterna värld, så att de  inte glömmer bort glädjen och nyttan i odlandet, fortsatte han.

Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson, för dagen lite mer uppklädd än vanligt, berättade för konferencier Gunnel Karlsson om tankarna kring kulturträdgården och varför upptäckten av jordbruket kan ha varit lika viktig som upptäckten av elden
Trädgårdsmästare Einar Hessman Larsson, för dagen lite mer uppklädd än vanligt, berättade för konferencier Gunnel Karlsson om tankarna kring kulturträdgården och varför upptäckten av jordbruket kan ha varit lika viktig som upptäckten av elden. Foto: Madeleine Johansson

Förvaltningschef Hanna Tornevall och Eva-Lena Larsson, enhetschef för den publika delen av Botaniskas arbete berättade om det arbete som Botaniska gör för den biologiska mångfalden.

– Vi arbetar med det i allt vi gör. Och det kommer vi fortsätta med de kommande åren, sa Eva-Lena Larsson.

För hundra år sedan arbetade man också med biologisk mångfald, även om ordet har kommit först på senare tid.

– De senaste åren har vi börjat tala allt mer om klimat. Nu måste vi börja prata om biologisk mångfald också. De två går hand i hand och är de två största hoten mot vår existens på jorden, sade hon.

Klimatanpassad trädplantering

Dagen till ära lyftes såväl träd som plantor upp som faktiskt hängt med sedan starten för hundra år sedan. Botanisterna Åsa Krüger och Stina Weststrand berättade bland annat om en serbisk gran som hängt med sedan 1918 och visade upp en orkidé, som funnits med sedan 1921 och faktiskt är förälder till många av de hybrider man kan köpa ute i butiker idag.

Inte bara träd kan bli gamla
Inte bara träd kan bli gamla. Botanisten Åsa Krüger visar upp en 102-årig orkidé. Foto: Madeleine Johansson

Men det blickades också framåt. Botanisten Henrik Sjöman fick det ärofyllda uppdraget att plantera ett träd som man hoppas ska stå stadigt vid Botaniskas 200-årsjubileum: en ungersk ek, Quercas Frainetto, som egentligen har störst utbredning i Rumänien och på Balkan och som växer på de allra mest utsatta platser där det kan bli riktigt hett på sommaren och extremt kallt på vintern.

– Om ni känner på bladen så känner ni att de är lite mer läderaktiga än vår vanliga ek. Det gör att den ska klara torra perioder längre, förklarade han för åskådarna runtomkring.

– Den är klimatanpassad helt klart. Vi letar träd för framtiden.

Besökarna som kom under dagen hade en hel del att välja på att göra, såsom att lyssna på invigningstal, få lite 1920-talsvibbar med hjälp av musik från jazzbandet Gentlemen and Gangsters, delta i lotteri, ansiktsmålning eller andra aktiviteter för barnen. Tre av besökarna var familjen Odén, som bland annat höll till vid barnavdelningen och blåste gigantiska såpbubblor. 

Vid såpbubbleblåsningen höll Pär Odén till, tillsammans med sina barn Olivia Lima Odén, 7 år,  och Samuel Lima Odén, 2 år
Vid såpbubbleblåsningen höll Pär Odén till, tillsammans med sina barn Olivia Lima Odén, 7 år,  och Samuel Lima Odén, 2 år. Foto: Madeleine Johansson

– Det roligaste är detta, sade 7-åriga Olivia Odén och pekade på sin ansiktsmålning med vackra rosa blommor. 

– Jag är här som inbjuden. Jag har jobbat med snickeridelen och restaurerat det gamla stallet, berättade pappa Pär Odén. 

Stallet är klassat som kulturbyggnad och har flyttats och fått en betydligt mer framträdande roll precis intill kulturträdgården. 

– Det är jättefint och väldigt kul att se nu när allt är klart med odlingsbäddar färdiga och allt. Vår sista jobbdag var i november förra året. Sedan dess har vi väntat på hur det ska bli, säger Pär Odén. 

För underhållningen stod också folksångerskan och positivspelerskan Rosa Brynnel (även en trogen Syreläsare), som gjorde att många stannade till när hon spelade på sitt positivspel. 

– Alla blir glada när jag spelar. Det är nästan ingen som går förbi och ser ledsen ut!

Rosa Brynnel underhöll på positivspel, med gamla godingar som "Jag har bott vid en landsväg"
Rosa Brynnel underhöll på positivspel, med gamla godingar som "Jag har bott vid en landsväg". Foto: Madeleine Johansson
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV