Radar · Politik

Därför går Göteborg mot gängvåldstrenden

"Man verkar ha varit lite bättre på att klara upp gängmorden i Göteborg än man varit i Stockholm och Malmö", säger kriminologen Manne Gerell.

Gängskjutningarna fortsätter att öka – men inte i Göteborg.
Landets andra största stad har hittills i år inte haft en enda dödsskjutning. En satsning på lokalpoliser och att stoppa gängens nyckelpersoner kan ha varit avgörande, enligt polisen.

För omkring tio år sedan drabbades Göteborg av ganska många skjutningar med koppling till gängmiljö.

– Sedan har man haft en positiv trend, säger Manne Gerell, docent vid Malmö universitet, som forskar om gängvåld och brottslighetens geografi.

– Man verkar ha varit lite bättre på att klara upp gängmorden i Göteborg än man varit i Stockholm och Malmö, säger Gerell.

Hittills i år har region Väst bara drabbats av nio skjutningar, vilket kan jämföras med 33 i Stockholm, och 19 i region Syd där Malmö ingår. Ingen person har skjutits ihjäl i Göteborg.

– En sak som nämnts är att polisen i Göteborg haft en lite annan organisering, och även fokuserat mer på att hitta rätt personer, säger Gerell.

– Men de kanske har haft tur. Eller bara är skickliga, tillägger han.

Lokalpoliserna grunden

Polisen i Göteborg var tidig med att satsa på lokalpoliser, med god kännedom om sina områden. Man startade 2012, efter att ha haft kontakt med Brottsförebyggande rådet.

2015 följde övriga landet efter, i samband med att svensk polis blev omorganiserad till att vara en rikstäckande myndighet, i stället för 21 länspoliser.

Lokalpolisernas kunskap används på många sätt. I arbetet med att förutse och förebygga brott, i det tidiga utredningsarbetet när något hänt, och även senare i brottsutredningar.

Emelie Kullmyr, polischef i Storgöteborg, anser att lokalpoliserna är grunden i det arbete man gjort för att stoppa skjutningar och annat gängvåld.

– Vi måste skapa relationer och tillit hos människor. Samtidigt måste vi vara gränssättande, för vi är polisen, säger Emelie Kullmyr.

Att sikta mot ledande kriminella personer är en annan viktig del i arbetet.

– Vi ska inte alltid gå efter jättestora beslag och jättelånga fängelsestraff, utan efter individen som sätter i gång saker. Den ska bort, även om det bara blir tre månader, säger Emelie Kullmyr, och talar väl om samarbetet med exempelvis Ekobrottsmyndigheten.

Joakim Simonsson är operativ samordnare för lokalpolisen i södra Göteborg. Foto: Adam Ihse/TT Foto:
Emelie Kullmyr, polisområdeschef i Storgöteborg, vid en pressträff i höstas. Foto: Adam Ihse/TT Foto:
Öppna i helskärm
1 / 2

Anade vem det var

Polisen i Göteborg har haft stor hjälp av att läsa olika meddelandetjänster, där brottslingar trott sig kunna kommunicera ostört. Dels sådana där krypteringen knäckts av något lands polis, som Encrochat, och dels Anom, som FBI lanserade för att lura kriminella.

Men lokalpoliserna var viktiga även i det sammanhanget.

– Arbetet som områdespoliser gjort ute på fältet ledde till att vi kunde förstå vem det var som pratade i de här chattarna, säger Joakim Simonsson, operativ samordnare för lokalpoliserna i södra Storgöteborg.

Simonsson började som polis 1999, och blev gruppchef i Tynnereds områdespolis 2010. Hans bild är att polisen arbetar betydligt mer effektivt i dag än för runt 20 år sedan. Framförallt har samarbetet, och informationsutbytet, mellan olika enheter inom polisen blivit mycket bättre.

– Det är en enorm skillnad, tycker Joakim Simonsson.

Dämpa brottsvågor

Men om man är mitt i en våldsvåg, som i Stockholm, hjälper verkligen Göteborgspolisens sätt att tänka då?

– Det är ingen quickfix, och inte lätt att få till mitt i stridens hetta. Men man måste börja, säger Emelie Kullmyr och framhåller att hon inte kan uttala sig specifikt om Stockholm.

– Våldsbrott går i vågor. Men hur stora och övergripande vågorna blir – det är där vi poliser förhoppningsvis kan hålla emot lite, säger Emelie Kullmyr.

Hon talar gärna om faktorer bakom brottslighet, som trångboddhet och dålig skolgång.

– Får vi ordning på barn i skolan, med många vuxna människor där, och låter alla barn få en bra skolgång på sina olika villkor, så vore det ett av de bästa brottsförebyggande arbeten vi kunde göra, anser Emelie Kullmyr.

Läs gärna:

Varnar för oklar effekt av ny hemlig avlyssning

Statsministern: Segregation skapar gängkriminalitet

Varning för övertro på danska idéer

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV