Glöd · Debatt

”Då fanns det ingen kvar som kunde höja sin röst”

En tysk SS-trupp går in i sudettyska Liebenstein i Tjeckien för att ”skydda” ”tysk egendom” mot tjeckerna.

Den tyska teologen Martin Niemöller (1892–1984) skrev en dikt om solidaritet, eller om frånvaro om solidaritet. I dag har vi all anledning att begrunda den igen, påminner Gunnel Malm.

DEBATT. Nedanstående dikt av Martin Niemöller, en tysk präst och Hitlermotståndare, skrevs efter andra världskriget.

Först kom de för att hämta socialisterna, men jag höjde inte min röst

för jag var inte socialist.

Sedan kom de för att hämta de fackanslutna, men jag höjde inte min röst

för jag var inte fackansluten.

Sedan kom de för att hämta judarna, men jag höjde inte min röst

för jag var inte jude.

Sedan kom de för att hämta mig

och då fanns ingen kvar som kunde höja sin röst för mig.

Nu är vi där igen, med angiveri och vi och dom. Aldrig trodde jag, i min vildaste fantasi (läs mardröm!) att jag skulle få uppleva detta. Hur kan någon svensk regering kopiera DDR och Stasi? Angiveri är något av det lägsta en människa kan ägna sig åt och tack och lov inser många detta och protesterar.

Tack för att det ännu finns vettiga människor i vårt land, sådana som tänker och inser vilket hot det här är mot vår demokrati. Om inte Tidöpartierna tänker om, och använder ett annat språkbruk värdigt en svensk politiker, då har vi en sverigedemokratisk regering efter nästa val. Vill vi det?