Regeringen begär att EU stärker arbetet mot radikaliserade personer som utgör säkerhetshot. På svensk mark finns hundratals säkerhetshot som inte kan utvisas, enligt Säpo.
Terrordåden i Bryssel och franska Arras har riktat blicken mot radikaliserade personer som befinner sig i Europa olagligt.
I båda fallen hade gärningsmännen utvisningsbeslut mot sig men kunde på olika sätt hålla sig kvar i Belgien respektive Frankrike där de sedan utförde sina dödliga attacker.
Den svenska regeringen skickar nu en begäran till EU-kommissionen om att förstärka arbetet mot säkerhetshot.
Bland annat anser man att kontrollen vid EU:s yttre gräns skyndsamt måste stärkas.
– Endast personer som har rätt att resa in i Schengen ska kunna göra det, och personer som inte har rätt att vistas här ska lämna territoriet så snart som möjligt, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Vill punktmarkera
Därtill vill regeringen se ett ökat informationsutbyte länder emellan, och stoppa finansiering av terrorism. Man betonar även vikten av att EU:s asyl- och migrationspaket antas och att EU fortsätter att arbeta för ett mer effektivt återvändande.
TT: Är det stora brister i EU:s arbete mot säkerhetshot?
– Det fruktansvärda terrordådet i Bryssel vittnar om att vi är inte starkare än vår svagaste länk, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
– Frågan om att identifiera säkerhetshot, punktmarkera dem och säkerställa att de lämnar unionen är ett oerhört viktigt arbete och det vill vi nu lyfta.
Samtidigt har Säpo identifierat hundratals säkerhetshot som befinner sig på svensk mark men som inte kan utvisas eftersom de till exempel riskerar tortyr.
Begränsa förmåner
Målet är att dessa personer inte ska befinna sig i Sverige, säger Malmer Stenergard. Men hur det ska gå till att få dem att lämna är oklart.
– Under en period kan det finnas individer som inte kan lämnas ut på grund av att de riskerar att utsättas för exempelvis tortyr eller död, och där har vi att följa de internationella konventioner vi är bundna av, säger Malmer Stenergard.
Migrationsverket har tidigare krävt att deras välfärdsförmåner begränsas, och det är något regeringen nu går vidare med.
– Vi måste inte ge de individerna alla de rättigheter de har i dag. Här vill vi dra in deras välfärdstillgång och möjlighet att röra sig fritt.
När skärpta regler kan vara på plats kan migrationsministern dock inte säga.
Hon pekar också på att situationen i hemlandet kan ändras, och att tanken då är att personen ska skickas ut direkt. Hon anser att även hot om tortyr och dödsstraff kan försvinna.
– Länder och världen förändras och det tycker jag att vi ska ha en möjlighet att anpassa oss efter i vår lagstiftning.
Gränskontroller förlängs
Regeringen meddelar även att de inre gränskontrollerna förlängs till och med den 11 maj nästa år.
Bakgrunden är det allvarliga säkerhetsläget som under den senaste tiden försämrats ytterligare, enligt regeringen. Gränskontrollerna bedöms viktiga för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett säkerhetshot.
TT: Är det många säkerhetshot som åker fast i de här kontrollerna?
– Exakt vad de fått för effekter på individnivå vill jag inte gå in på, men bedömningen är att det här är ett viktigt verktyg, i en helhet av flera olika verktyg, för att vi ska ha bättre koll på vilka som tar sig in i landet, säger Gunnar Strömmer.
