Radar · Miljö

Reduktionsplikten sänks vid årsskiftet

Regeringen och SD ska ha kommit överens om att sänka reduktionsplikten till årsskiftet.

Tidöpartierna är överens om att sänka reduktionsplikten. Det uppger de i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter.

Regeringen och Sverigedemokraterna har kommit överens om att sänka reduktionsplikten vid årsskiftet. Överenskommelsen innebär att reduktionsplikten ska sänkas till 6 procent vid årsskiftet, för både bensin och diesel.

Nivån ska behållas under hela mandatperioden.

”Svenska hushåll pressas av höga matpriser, elpriser och drivmedelspriser. Det har blivit allt tuffare för barnfamiljer och äldre att klara av vardagens nödvändigheter. Vår uppgift är att lätta på den bördan utan att äventyra inflationsbekämpningen”, skriver partiledarna i debattartikeln.

Var oense kring nivån

Enligt partiernas beräkningar innebär det att dieselpriset kan bli 5:50 kronor billigare per liter.

Reduktionsplikten innebär att bensinbolagen måste blanda in en viss andel biobränsle i tanken. Syftet är att få ned koldioxidutsläppen från transporter.

I Tidöavtalet kom partierna överens om att reduktionsplikten ska minskas till EU:s miniminivå, men de har varit oense kring var nivån går eftersom det inte är helt tydligt enligt EU:s regler.

SD har velat avskaffa reduktionsplikten helt. Tidigare i våras hotade partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt med regeringskris om inte reduktionsplikten genomgick en ”ganska markant och substantiell” förändring till årsskiftet.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson skriver på sin Facebooksida att partiet ”helst hade sett ännu lägre nivå och framför allt tidigare”.

”Det är tvivelsutan en mycket stor seger, inte minst för vanligt hederligt folk som inte bor i storstad”, skriver Åkesson.

Reduktionsplikten ligger i dag på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Elbilar otillräckligt

Partiledarna skriver i debattartikeln att utsläppen från biltrafiken måste minska i snabb takt, men att man inte anser att reduktionsplikten för personbilar är en effektiv metod för det.

I stället lyfter de elektrifiering av fordonsflottan som vägen framåt och att biobränslet i stället ska användas i flygtrafik och sjöfart.

Frågan är en het politisk potatis, eftersom klimatambitionerna kolliderar med kostnaden för att köra bil. Ju mer bioinblandning desto dyrare har drivmedlen blivit.

Men en sänkning av reduktionsplikten innebär kraftigt ökade utsläpp och att Sverige får svårt att nå sina klimatmål till 2030, vilket bland annat Naturvårdsverket varnat för.

Trafikverket har också bedömt att biodrivmedlen behövs ett tag till. Inte ens om det bara skulle säljas ellastbilar och elbilar från och med i år – vilket är orealistiskt – så skulle det räcka för att nå målen.