Bakom studien Den svenska allmänhetens hemberedskap och försvarsvilja står forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, en statlig myndighet som sorterar under Försvarsdepartementet. De menar att allmänhetens försvarsvilja är stark, och att antalet som anser att Sverige ska försvara sig med vapen vid ett angrepp har ökat.

På frågan om Sverige bör ta till vapen om ett annat land går till angrepp svarade nästan 65 procent ”absolut” på en enkät som genomfördes 2022. Fyra år tidigare uppgav 51 procent detsamma. FOI har också räknat in de som anger att Sverige ”troligen” bör göra väpnat motstånd och då uppgår andelen ”försvarsvilliga” till cirka 90 procent. 2018 var motsvarande siffra 80 procent.

Knappt hälften (48 procent) uppgav sig vara ”mycket eller ganska villig” att delta i en stridande roll med risk för eget liv, enligt enkäten.

– Vi kan konstatera att det är en hög siffra, i synnerhet om man sätter det i relation till behovet. Vi är på väg mot ett försvar med ett krigsförband på runt 100 000 män och kvinnor, och är knappt hälften mycket eller ganska villig att ta en stridande roll, så kan vi utifrån viljeaspekten tillgodose det med marginal, säger Herman Andersson, forskare på FOI, och tillägger:

– Det har att göra med viljan, men det betyder inte att alla är lämpliga.

Ett scenario om Sverige angripits

Drygt 1 800 personer deltog i studien 2022. Sedan en liknande enkät genomfördes 2018 har bland annat en pandemi och kriget i Ukraina brutit ut. Forskarna skriver inledningsvis i rapporten att skillnaderna mellan 2022 och 2018 är ”påfallande små” och att resultaten ska tolkas restriktivt.

Kan folk sätta sig in i vad det innebär att gå i krig?

– Hur vet man om människor kan sätta sig in i vad det innebär? Det är svårt, eftersom Sverige inte heller varit i krig på så länge. I studien har personerna fått läsa ett scenario som säger att Sverige angripits av ett annat land och sedan frågar vi; med fara för ditt eget liv, hur villig är du att delta i Sveriges försvar?

Enligt rapporten betraktas försvarsviljan i huvudsak ur ett militärt men har också ett civilt perspektiv.

– Om det väl blir krig, skulle vissa kunna ändra sig. Men i till exempel Ukraina har man ställt liknande frågor till den ukrainska befolkningen och konstaterat att försvarsviljan ökat efter att kriget börjat. Tänker man att färre skulle ställa upp när det smäller, så visar exemplet Ukraina på det motsatta, säger Herman Andersson.

I tidskriften Kvartal resonerar Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap, om ämnet i artikeln Svensk försvarsvilja är höljd i dunkel. Enligt hans perspektiv är det oklart om försvarsviljan är hög eller låg och han ifrågasätter dels att det går att säga i fredstid hur en person skulle agera om landet blir angripet, dels att scenarierna i enkäterna inte varieras.

”Detta är förståeligt då data över en lång tidsperiod är väldigt nyttigt att ha för analyser av förändringar över tid. Men hur många ’ja, absolut’ får vi till svar om vi i stället frågar om försvarsviljan vid ett läge som ser ’mycket illa’ ut?”

Svenska freds: Behöver problematiseras

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, pekar på att Rysslands krig mot Ukraina, Sveriges Nato-ansökan och ökade krav på militär upprustning gör att frågor som försvar och värnplikt blivit mer aktuella.

– Just nu präglas debatten dagligen av en säkerhetssyn som sätter nationen och territoriet i fokus och som leder till satsningar på ett försvar som i huvudsak handlar om att bemöta hot med militära medel. Att fatta vapnet presenteras som en konkret lösning för att nå säkerhet. Och självklart är människor omskakade och vill känna trygghet, säger hon.

I Svenska freds är inställningen att konflikter kan lösas utan våld och krig förebyggas och hon ser att detta narrativ gör att ”nödvändiga omfattande satsningar på till exempel fredlig konflikthantering kommer i skymundan”.

Hur långt tror du folks vilja till försvar sträcker sig?

– Jag tycker det är bra att frågan ställs, för när riskerna handlar om att förgöra, dö och döda för att stå upp för de mänskliga och demokratiska värdena behöver det problematiseras. Svenska freds har stått upp för rätten att inte bära vapen eller delta i krigsförberedelser mot sin vilja i över hundra år.

Hon lyfter fram att organisationen sedan 2021 har pratat med över 4 000 unga som berörs av värnplikten.

– Med den osäkerhet som i dag finns i lagen vet de som fyller i mönstringsunderlaget inte fullt ut vad de tar ställning till och vad en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret skulle betyda, säger Kerstin Bergeå.

Fördubbling av förberedda hushåll

Forskarna undersöker också om allmänhetens hemberedskap är god eller inte, en fråga som studien inte ger ett tydligt svar på.

Enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är att ha hemberedskap att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka.

FOI-forskarna skriver: ”Apropå hemberedskapen är den stora elefanten i rummet om allmänhetens hemberedskap är god eller inte. Det går tyvärr inte att utan vidare besvara denna fråga. Skälet är att det saknas ett etablerat och rimligt mått på när hemberedskapen är tillräcklig.”

De konstaterar ändå att fler har vidtagit åtgärder för att förbereda sig bättre, men att dessa inte motsvarar en ökad bedömd förmåga.

– Andelen hushåll som säger sig vidtagit särskilda åtgärder för att förbereda sig för kris och krig har fördubblats från 22 procent 2018 till 45 procent 2022. Men vi ser inte att hushållen bedömer att de skulle klara sig längre om exempelvis vattnet i kranen slutar att rinna eller om det inte går att köpa mat i butiker, säger Herman Andersson.

I enkätundersökningen uppgav majoriteten att de har sett till att ha dricksvatten hemma för maximalt tre dagar, och tre fjärdedelar att det finns mat för minst fyra dagar.

Ett problem är även att det saknas ”en heltäckande beskrivning av vad god hemberedskap är”, enligt FOI.

Texten har uppdaterats.

Läs mer:

Mat i fokus under kommande Krisberedskapsvecka

Engagemanget för beredskap ökar i Sverige