Bara några dagar efter att SVT valt att avstå från en samhällsintressant publicering till följd av den nya “spioneri”-lagen så fattar riksdagen nästa demokratifientliga beslut. Det kommer, när lagen vinner laga kraft, bli förbjudet att stödja terroristiska organisationer.
Precis som med lagen mot utlandsspionage så är det här en lag som först låter rimlig. Sen ju mer man läser om den framstår som allt mer svårbegriplig, och till sist när man börjar greppa konsekvenserna framstår den som alldeles livsfarlig.
Bara begreppet terroristisk organisation är häpnadsväckande gungflyigt. Vi pratar inte om organisationer som får höga poäng på EU:s lista över terrororganisationer, utan vi pratar om organisationer som har medlemmar som ägnar sig åt terrorism. Och vi pratar inte om medlemskap så som i wwf-föreningen, där man betalar en avgift och får tillbaka ett gosedjur, en pin och lite klistermärken, utan en ”sammanslutning av personer som”.
Det här var problematiskt i den gamla lagen, men det som händer nu är att bara deltagandet i sig görs olagligt. Allt centrerar kring det här: ”För deltagande i en terroristorganisation döms den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen”. Hur vi ska tolka det? Jo, vi kan låta författningskommentarerna guida oss. ”Att uttrycka en åsikt eller sympatier till förmån för en terroristorganisation eller dess ideologi är inte tillräckligt om det inte utgör propaganda.”
Billström log i turkisk tv i vintras och berättade att det kanske blir olagligt att vifta med PKK-flaggor. Sen när det nådde svensk media backade han, konstaterade att nej, men det blir det ju absolut inte. Nu är vi här, om PKK-flaggviftandet inte anses räknas som propaganda är det alltså inte olagligt.
Fast att vifta med en flagga, det är ju propaganda per definition, så vad menar den flinande utrikesministern egentligen? Vi läser mer i proppen: ”För att det ska vara fråga om straffbar propaganda torde normalt krävas att det är fråga om i någon mån organiserad verksamhet inom ramen för terroristorganisationen som syftar till att påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.” Så, typ en demonstration mot den turkiska regimen, då?
När Billström satt där tänkte han nog på en sak till. Och följ med här, utlämningslagen gör gällande att man inte kan lämna ut personer till annat land om brottet inte motsvarar minst ett års fängelse i Sverige. Check på den. Deltagande i terroristorganisationer motsvarar numera minst två års fängelse. Vidare kan vi inte lämna ut personer för politiska brott. Om … det inte råkar finnas en internationell överenskommelse mellan Sverige och den ansökande staten.
Minns ni avtalet mellan Turkiet, Sverige och ”Finland and Sweden will address Turkiye’s pending deportation or extradition requests of terror suspects expeditiously and thoroughly, taking into account information, evidence and intelligence provided by Turkiye, and establish necessary bilateral legal frameworks to facilitate extradition and security cooperation with Turkiye, in accordance with the European Convention on Extradition.”
Minns ni listan över namn som Erdogan lade fram, och alla politiska tyckare som häpnade över att fokuset låg på just det vi inte kunde ge? Grattis, den hånflinande utrikesministern kanske kan lämna ut varenda flaggviftande icke svenska medborgare Erdogan pekar på.
Jag vet inte exakt vad som blev olagligt med den nya lagen. Det vet inte Lagrådet heller. Och när Lagrådet inte vet, då vet inte Billström eller någon av alla närvarande vid voteringen i riksdagskammaren i onsdags det heller. Men jag vet att den kommer leda till att vi har politiska fångar i svenska fängelser, ja, förutom de stackars kurder som blivit utvisade till Turkiet då.
Vänsterpartiet och MP röstade emot, resten ställde sig på knä vid altaret och gav sitt offer till Erdogan. Demokratin, och kurderna, tar kostnaden, med nyheter som inte publiceras, med politiska yttringar som behöver mörkas.
Det där med att det finns bilder på galaxer som krockar med nuvarande teorier, det är spännande
Johan Pehrsons jakt på att framstå tuff och hård, herregud vad osmaklig.
