Radar · Miljö

FN varnar: Risk för rekordvärme

El Niño är ett väderfenomen som uppstår med ett intervall på två till sju år.

Gör er redo – den lilla gossen är i antågande. FN:s uppmaning handlar om El Niño, ett mäktigt väderfenomen som kan få förödande effekter på en redan varm planet.

Två syskon styr och ställer i Stilla havet och får meteorologer att hålla ett extra öga på observationer och prognosmodeller. De senaste åren har väderfenomenet La Niña (flickan på spanska) haft en kylande effekt på jordens klimat. Men snart väntas brodern El Niño (gossebarnet) färga temperaturkartorna röda, vilket skvallrar om att en varmare fas väntar.

– El Niño är ett storskaligt fenomen i Stilla havet, som involverar både vindar och havsytetemperaturer och som har stor påverkan på vädret i området, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

– Effekterna blir stora och med den globala uppvärmningen finns risk att många av dem blir värre och mer utpräglade. Det gör att man på ett sätt ser på det här med oro, även om det är ett naturligt fenomen.

Prognosen

Just nu råder neutrala förhållanden i Stilla havet men sannolikheten för att El Niño ska utvecklas senare i år ökar, enligt en prognos från FN:s meteorologiska organisation WMO. Sannolikheten för en övergång till El Niño i maj–juli bedömer WMO vara 60 procent, omkring 70 procent juni–augusti och 80 procent juli–september.

Ingen vet hur intensivt eller långvarigt väderfenomenet blir den här gången.

– Vissa år är det kraftigare och andra år är det svagare förhållanden, säger Kjellström.

El Niño förknippas med ökad värme, torka eller nederbörd. Det är främst länder i Stilla havsområdet som påverkas, framför allt i Oceanien, Indonesien och Sydamerika men även delar av Nordamerika och mer avlägsna områden över Asien och Afrika.

– I Europa är signalerna väsentligt svagare och påverkan inte lika tydlig. Av vad vi känner till i dag går det inte att generellt säga huruvida det blir varmare eller kallare i Skandinavien till följd av El Niño eller La Niña.

Värmerekord?

Däremot finns en tydlig koppling till den globala medeltemperaturen.
De senaste åtta åren är de varmaste som har uppmätts – trots att La Niña i flera år har fungerat som tillfällig broms för den globala temperaturökningen. Nu finns risk för nya toppnoteringar, konstaterar WMO-chefen Petteri Taalas och manar världen att förbereda sig för väderfenomenets ankomst.

”Utvecklingen av en El Niño kommer med största sannolikhet att leda till en ny topp i den globala uppvärmningen och öka risken för temperaturrekord”, skriver han.

Även EU:s klimatförändringstjänst Copernicus håller det för troligt att 2023 eller 2024 kan komma att bli det varmaste året som uppmätts globalt. Den nuvarande toppnoteringen gjordes 2016, vilket WMO förklarar med en dubbelsmocka bestående av El Niño och människans fortsatta utsläpp av växthusgaser.

Den globala medeltemperaturen är redan 1,1 grader högre än under förindustriell tid. Trots att de flesta av världens länder har lovat det motsatta fortsatte de globala koldioxidutsläppen uppåt förra året, vilket driver på uppvärmningen.

Nära gränsen

Med El Niño med i leken kan temperaturen få ytterligare en skjuts.

– Ett år med en väldigt kraftig El Niño kan den globala medeltemperaturen öka med 0,1 eller 0,2 grader, säger Kjellström.

För att undvika de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringarna har världen kommit överens om att försöka hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Den gränsen i Parisavtalet är inte långt borta, konstaterar Kjellström.

– Det är sannolikt att första gången som vi kommer att passera 1,5 grader kommer att vara under ett El Niño-år, även om det inte blir just den här gången.

Läs gärna: 

Varningen: Förbered er för El Niño

Värme och nederbörd

El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.

El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (gossebarnet).

El Niño-effekter som ökad nederbörd drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svår torka kan förekomma över Australien, Indonesien och delar av södra Asien.

Senaste gången som världen upplevde El Niño var 2018–2019.

Källa: WMO, SMHI (TT)