Krönikor

Sänk priset på vegomaten

Att “inte ha råd med hämtpizza, halvfabrikat och frysta färdigrätter ska inte beskrivas som att barnen hungrar”, skrev Lena Andersson i sin uppmärksammade, och kritiserade, ‘havregrynskrönika’ där hon lade skulden på föräldrar som inte kan laga mat (SvD 20/5). Magdalena Andersson (S) kommenterade krönikan som “föraktfullt mot de hushåll i Sverige som har minst marginaler” och menade att “enligt Lena Andersson är det onödigt för barn att äta falukorv, de kan väl äta linsgryta i stället.”

Falukorven har gjort entré i politiken som symbol för något som folk ska ha rätt till. Vi minns Ebba Busch (KD) som turnerade med en falukorv i näven under valrörelsen för att illustrera att mat blivit dyrt för barnfamiljer.

Samtidigt placerar Världshälsoorganisationen WHO falukorv i samma cancerframkallande kategori som tobak och asbest. Är falukorven politikers måttstock för barns rätt till mat är vi illa ute. Svensk politik har en bit kvar för att ge alla barn tillgång till hälsosam och hållbar mat.

Livsmedelsverket uppmuntrar till minst 500 gram frukt och grönsaker om dagen för barn över 10 år. Att äta mycket grönsaker och frukt minskar risken för fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Förra sommaren pekade David Von Laskowski, VD för Picadeli, på att hälsosam mat har blivit en klassfråga (Daglivarunytt 4/7 2022). Barn från låginkomsthushåll äter mindre frukt och grönsaker eftersom det är för dyrt. Till och med ett barn kan räkna ut att lägre priser på frukt och grönsaker skulle göra hälsosam mat mer tillgänglig för låginkomsthushåll.

Priset, tillsammans med reklamblad samt hur produkter placeras i butik, är avgörande för vilken mat många köper. Det här kan beskrivas med konceptet ‘matmiljö’. I reklambladet denna vecka från Stora Coop hittar jag 24 annonser med priserbjudanden på korv, fisk och annat kött, men bara 15 erbjudanden för frukt och grönsaker. Då inkluderade jag även nötter och baljväxter. Bladet har bara två erbjudanden på växtbaserade färdigrätter (vegopaj och vegofärs). Vidare hittar jag 17 erbjudanden på mejeriprodukter och noll erbjudanden på växtbaserade mejerialternativ.

I ICA Maxis reklamblad är det ännu sämre. Där finns 16 erbjudanden för korv, fisk och annat kött att jämföra med sex erbjudanden på frukt och grönsaker och noll erbjudanden på växtbaserade köttalternativ (varken bönor eller färdigrätter). För mejeriprodukter finns 14 erbjudande och inga för växtbaserade mejerialternativ.

Den som vill äta hälsosamt stöter med andra ord på hinder i matmiljön i form av fler extrapriser på korv och annat kött. För att minska ojämlikheten i konsumenters tillgång till hälsosam mat bör momsen sänkas eller slopas på frukt och grönsaker (inklusive frysta) samt på baljväxter och köttalternativ som vegobiffar och havremjölk. Billigare vego skulle skapa matmiljöer som ger större möjligheter för alla att inte bara äta sig mätta utan äta sig mätta på hälsosam och hållbar mat.

“Ät mat från växtriket” är slutsatsen av en stor studie som jämfört olika typer av kost.

Ny studie visar att djurindustrin är en av de minst diskuterade orsakerna till klimatkrisen.