Glöd · Ledare

Djurindustrins värsta grymhet

När hundratals och tusentals djur hålls sammanträngda på små ytor uppstår med jämna mellanrum snabb sjukdomsspridning. Ibland rör det sig om spridning av nya virusmutationer varav vissa sprids vidare till människor och riskerar att utvecklas till nya pandemier. I januari smittades en nioårig flicka i Ecuador av fågelinfluensa.

Häromveckan uppmärksammades vad som beskrevs som säsongens första fall av fågelinfluensa i Sverige i en hönsflock i Skaraborg. I slutet av förra året avlivades 50 000 minkar i Spanien efter att en variant av fågelinfluensa spridits bland minkar och för tre år sedan avlivades 16 miljoner minkar i Danmark efter ett utbrott av covid-19 bland minkar. 
I Frankrike uppgick förra året antalet fåglar i fångenskap som dött eller avlivats på grund av fågelinfluensa till 20 miljoner. I USA är siffran 57 miljoner fåglar sedan början av 2022.

Syftet med massavlivningarna är att ta död på djuren så snabbt som möjligt för att bromsa smittspridning. Målsättningen från amerikanska jordbruksmyndigheter är att alla djur i en besättning där smitta upptäckts ska vara döda inom 24 timmar och då tar det för lång tid att transportera djuren för att avliva dem ett i taget på slakteri.

Men hur går det till att ha ihjäl hundratals, tusentals, hundratusentals och miljontals djur utan slakteri och traditionella slaktmetoder? Ja, det finns flera metoder för vad som på engelska kallas för “depopulation”.
En depopulationsmetod som används i USA gör det tillåtet att stänga igen ventilationssystem i djurstallar för att låta tiotusentals grisar eller fåglar dö av värmeslag.

Häromveckan kritiserade den amerikanska veterinären och veterinäretikexperten Barry Kipperman veterinärkårens tysta medgivande till planerat värmeslag som avlivningsmetod.

Efter att ventilationssystem täppts till så att värmen stiger upp till 74 grader Celsius kan det ta 2,5 timmar tills grisarna slutat skrika och så småningom dött. Det tar upp till 4,5 timmar tills flertalet av kycklingar och kalkoner dött, men inte ens då är alla fåglar döda. Att dö på detta sätt i värmeslag medför att djuren dör i smärta, panik, ångest, illamående och andnöd.

Industrialiseringen av slakteribranschen har också medfört att när faktorer som coronapandemin stör den mekaniserade kedjan av uppfödning, transport och slakt så kan oplanerade fördröjningar leda till massavlivning av djur som fastnat i produktionskanalerna. Miljontals grisar och hönor massavlivades under den senaste pandemin i USA, när så många slakteriarbetare insjuknat i covid-19 att slakterier fick hålla stängt. Metoder som användes för att döda av större besättningar kunde involvera “VSD” – det vill säga ventilation shutdown – och “manual blunt force trauma”. Som en företrädare för en amerikansk djurvälfärdsorganisation beskrev det hela så innebär det att griskultingar kan slås ihjäl mot betonggolvet och att vuxna grisar i praktiken kokas levande.

Gasning av djur i hel stallbyggnad, gas i mobil vagn, den så kallade presenningmetoden och användning av brandsläckarskum är metoder för massavlivning som diskuterades i ett examensarbete från veterinärprogrammet på SLU från 2011. Här beskrivs exempel på massavlivning av uttjänta värphöns i Sverige, med koldioxid eller cyanidgas i stallbyggnad. Vid avlivning med koldioxid tätades hela stallbyggnaden. Dörrar och fönster täcktes med träpaneler. Sedan stängdes samtliga fläktar av och alla ventilationsöppningar tillslöts, varpå gas från tankbil slangades in i stallbyggnaden.

I januari 2023 avlivades 165 000 hönor efter ett salmonellautbrott hos Sveriges största äggproducent CA Cedergren i Mönsterås, som också ledde till att minst 48 människor smittades av salmonella. I nyhetsrapporteringen har inte framgått hur massavlivningen gick till. I januari förra året avlivades hela Cedergrens besättning på drygt 1,8 miljoner värphöns och unghöns efter utbrott av fågelinfluensa.

Det kan vara lätt att tro att massavlivningar av det här slaget är en så osannolik och sällsynt företeelse att den nästan inte behöver diskuteras. I själva verket är utbrott av smittsamma sjukdomar återkommande företeelser och djur utan ekonomiskt värde såsom uttjänta värphönor massavlivas som en inbyggd kalkylerad del av djurindustrins verksamhet. Att massavlivningar till följd av sjukdomsutbrott dessutom betalas av skattebetalare skrev Jens Holm om i en krönika i Syre nyligen.
För att slippa att låtsas om att detta är djurindustrins natur ställs inga frågor om hur det går till när till exempel 165 000 hönor dödas efter ett salmonellautbrott.

Den finaste omskrivningen för medvetet planerat dödande av djur användes på gården där jag växte upp som liten. Där pratades det om mjölkkor som skulle ”få gå till slakt” när de inte producerade tillräckligt många liter mjölk, som om att gå till slakt var något de tilläts att göra frivilligt. Avlivning är ett annat finare ord för att döda, och både massavlivning och depopulation är andra ord för en välplanerad massaker av tusentals djur. Bakom orden döljer sig verkligheten.

En faktauppgift är korrigerad i texten kl 15.08 den 7 februari 2023.

Det verkar som att norska Equinors planer på att bygga oljefältet Wisting i Arktis har stoppats.

43 miljarder från SEB, Nordea och Swedbank till bolag som letar olja och gas i norska Arktis.