Ett minskat surr i sommarrabatterna kan snart vara ett faktum. En ny studie visar att vissa arter av humlor har svårt att klara sig i det allt varmare klimatet.
– Det är oroväckande tendenser vi ser, säger Anna Persson, en av forskarna bakom studien.
När solen värmer vinterkalla kinder och det sista av gruset sopats bort från gångbanorna börjar det bli dags för de första humlorna att göra entré. Ett vårtecken som kommer tidigare och tidigare för varje år, enligt studien från Lunds universitet.
De första humlorna på Skånes slättbygd vaknar ungefär två veckor tidigare än för 100 år sedan, eftersom vårsolen tinar upp marken tidigare nu. I hela landet sker den första flygningen i snitt fem dagar tidigare nu än för bara 20 år sedan.
Svårare för sena arter
Men det är inte alla som är lika pigga på att vakna tidigt. Enligt Anna Persson har de arter som vaknar senare inte tidigarelagt sin första flygning och blir därför lidande när blomningarna sker allt tidigare.
– Det är de senare arterna som minskar mer, och där såg vi en jättetydlig negativ korrelation mellan när de vaknar och hur mycket de har minskat i antal över 100 år, säger hon.
– Man ser redan nu en risk för att det saknas blommor mitt i sommaren. Är man då en art som vaknar lite senare kanske man kommer mitt i det här gapet, där det inte finns några blommor.
Det finns 40 olika humlearter i Sverige och de kompletterar varandra. Några av de som vaknar senare har en längre tunga för att pollinera ärtväxter som till exempel rödklöver. Färre sådana humlor betyder mindre rödklöver på sommarängarna och en ond cirkel tar sin början.
Variation kan hjälpa
Persson säger att ett sätt att underlätta för humlorna är att ha ett mer varierande landskap, som är mindre känsligt för de stigande temperaturerna. När man i studien jämförde Skånes slättbygd med andra skånska terrängtyper sågs bara effekterna i den förstnämnda.
– Har man ett mer varierat landskap blir det mer skuggiga platser där temperaturen kan hållas nere lite, och då vaknar humlorna inte lika tidigt på våren. Där ser man verkligen nyttan av att ha ett landskapsperspektiv och hur man tar hand om landskapet. Det kan antingen förstärka eller buffra mot klimatförändringarna, säger Anna Persson.
Fakta: Åtgärder som bromsar effekterna
Det kan samhället göra:
+ Bevarande av naturliga gräsmarker, såsom naturbetesmarker.
+ Sen slåtter vid vägkanter, efter blomningsperioden.
+ Blomsterremsor och häckar utformade på ett sätt som gynnar pollinatörer.
+ Ökad sådd av klöverrika vallodlingar som delvis tillåts gå i blom.
Det kan du göra:
+ Odla växter som finns naturligt i den svenska floran i stället för mer exotiska växter.
+ Plantera fleråriga växter så att humlorna kan hitta dem även nästa år.
Källa: Anna Persson, Lunds universitet, och ovan nämnda studie
