Under förra året miste 41 personer livet i olyckor eller dåd på jobbet.
Den största delen var som tidigare år män, men andelen kvinnliga dödsoffer var ovanligt hög. Flera av kvinnorna föll offer för mördare.
Ända sedan 1980, det vill säga under alla år med jämförbar statistik, har det varit övervägande män som fått plikta med livet på jobbet.
Under de senaste tio åren har 92 procent av de förolyckade varit män, och alltså 8 procent kvinnor. I absoluta tal motsvarar det i snitt 35 män och tre kvinnor årligen.
Under fjolåret var det totalt 41 personer som omkom i tjänsten, varav nio var kvinnor (22 procent), visar Arbetsmiljöverkets statistik. Så hög andel kvinnor har det aldrig varit förut, med undantag för 1994. Det året förliste Estonia och bland de omkomna fanns många svenska kvinnor på tjänsteresa.
Även i absoluta tal var det ovanligt många kvinnliga dödsoffer i fjol. Efter katastrofåret 1994, med totalt 97 omkomna kvinnor, har dödstalet bara varit högre 2004. Då omkom 10 kvinnor.
Fakta: Antal dödsolyckor i arbetet, efter orsak, 2022
• Elektriskt problem, brand, explosion: 1
• Bristning, sprängning, ras av föremål: 4
• Förlorad kontroll över fordon, maskin, verktyg, föremål: 27, varav 4 kvinnliga offer
• Fall: 5, varav 1 kvinnligt offer
• Hot, våld, angrepp: 4, samtliga kvinnor
Summa: 41, varav 9 kvinnor
Källa: Arbetsmiljöverket
Sällsynt
Arbetsmiljöverkets sammanställning visar att fyra av fjolårets 41 dödsoffer blev mördade. Samtliga fyra var kvinnor: två gymnasielärare i Malmö, en boendestödjare på ett LSS-hem i Enköping samt psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren som mördades under Almedalsveckan.
Det ska sägas att mord på personer som utövar sitt yrke är sällsynt. Under de senaste tio åren har totalt 21 yrkespersoner bragts om livet, varav fem kvinnor. Fyra av dessa föll alltså offer i fjol. En olycklig slump eller möjligen ett trendbrott?
– Vad man kan säga är att ingen vet. Mord eller dråp är sällsynta händelser, men det kan svänga lite upp och ned, säger Bengt Järvholm, senior professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Han har tidigare på uppdrag av Arbetsmiljöverket skrivit kunskapsöversikter om arbetsrelaterade dödsfall. En ny rapport som han skrivit publiceras senare i vår.
Trafikolyckor
Historiskt, och även i fjol, var den vanligaste dödsorsaken ”förlorad kontroll över fordon, maskin, verktyg, föremål”. Så många som 27 av fjolårets 41 dödsfall räknas dit.
Det handlar bland annat om trafikolyckor där fordon kolliderat eller personer blivit påkörda. Sammanlagt 12 personer dog i vägtrafikolyckor. Det handlar vidare om personer som förolyckats då grävmaskiner vält och personer som blivit klämda av fordon eller maskiner. Olycksoffren hade yrken som taxichaufför, grävmaskinist, lastbilsförare, lokförare och skogsmaskinsförare.
Ett par av de förolyckade hade yrken inom vård och omsorg, men förolyckades i trafiken på väg till eller från ett uppdrag.
Sett till näringsgrenar inträffade de flesta dödsolyckorna inom tillverkning, jord- och skogsbruk, byggverksamhet samt transport. Och eftersom det fortfarande är företrädesvis män som kör tunga fordon, arbetar med tung utrustning eller arbetar på hög höjd så är männen överrepresenterade i statistiken över dödsolyckor.
Blivit säkrare
I ett långt perspektiv har yrkeslivet definitivt blivit säkrare. I mitten av 1950-talet förolyckades mer än 400 personer per år. En bidragande orsak till att olyckorna minskat så mycket handlar om förbättrad trafiksäkerhet, enligt Bengt Järvholm.
Men det handlar också om hur vi arbetar. Industriarbete till exempel är mycket ovanligare i dag än när jag var ung. Det var också manuellt industriarbete, medan man i dag i hög grad övervakar processer, konstaterar Bengt Järvholm.
