En majoritet, 51 procent, av finländarna vill att landet skaffar fler kort- och långdistansmissiler. Gällande om Finland bör försöka få en permanent Natobas i landet är 46 procent för medan 42 procent är emot, visar en ny undersökning.
En ny opinionsundersökning visar att 77 procent av finländarna är emot permanent placering av kärnvapen, och 61 procent av finländarna emot transport av kärnvapen på finsk mark.
Av de tillfrågade stödjer 58 procent en avveckling av Åland som demilitariserat område.
Rapportförfattarna skriver i sina slutsatser att inställningen till Nato ”är en starkt klassrelaterad fråga”. De mer välbetalda yrkesgrupperna har en betydligt mer positiv inställning till medlemskap än de ”i den nedre delen av inkomstfördelningen”.
Av de som tjänar mindre än 10 000 euro per år är 18 procent emot, 14 procent osäkra och 67 procent för Finlands Natomedlemskap. Motsvarande siffror hos dem som tjänar mest, mer än 90 000 euro per år, är 8 procent emot, 2 procent osäkra och hela 91 procent för.
Även den yngsta åldersgruppen är klart mer försiktig med medlemskap än den äldsta åldersgruppen (74 procent mot 88 procent), skriver rapportförfattarna: Hanna Wass, S.M. Amadae, Mika Hentunen, Janne Tukiainen och Albert Weckman, som är verksamma vid bland annat Helsingfors universitet och Åbo Akademi.
Mätningen utfördes på deras uppdrag av marknadsundersökningsföretaget Taloustutkimus. Totalt deltog 2 877 personer i undersökningen, enligt ett pressmeddelande från Helsingfors universitet.
Enligt mätningen är dock stödet för Nato fortsatt högt, hela 81 procent stöder Finlands medlemskap i alliansen och något fler, 82 procent, anser att Finland bör vara berett att försvara andra Natoländer i enlighet med artikel 5 i Natofördraget, rapporterar Yle.
– Stödet för Nato håller i sig. Och det som finländarna främst förväntar sig av Nato är kollektivt skydd, alltså att Nato erbjuder försvar när hotet står i farstun, säger Albert Weckman, som forskar i säkerhetspolitiska attityder vid Åbo Akademi och är en av dem som gjorde undersökningen, till Huvudstadsbladet.
I en liknande undersökning i de andra Natoländerna 2022 var snittstödet för att agera enligt artikel 5 endast 67 procent, skriver TT.
