Det ska bli svårare att komma in på en lärarutbildning i framtiden. Och själva utbildningen ska vässas, koncentreras – och få mer fokus på de handfasta kunskaper som lärare behöver i jobbet. Regeringen låter nu utredaren Peter Honeth vaska fram förslag på hur omgörningen ska se ut.
Svensk skola dras med problem i form av stora andelar elever som inte klarar kunskapskraven. Ska det bli en förbättring måste lärarutbildningen stöpas om, enligt regeringen.
– Vi behöver mer fokus på hur lärare kan lära våra barn läsa, skriva och räkna. Skolan ska tillbaka till grunderna och det påverkar hur lärarutbildningarna ser ut och utformas, säger utbildningsminister Mats Persson (L), när han tillsammans med SD:s skolpolitiska talesperson Patrick Reslow presenterar direktiven till den nya utredningen.
De handlar i korthet om att höja antagningskraven till lärarutbildningen, både vad gäller förkunskaper och lämplighet.
– I dag är det många som hoppar av och vår ambition är att det ska förändras. Vi anser att kraven ska skärpas dels för att få en större genomströmning på utbildningen, men också för att höja statusen för lärarkåren och utbildningen, säger Patrick Reslow.
Vilka krav som ska ställas får utredaren Peter Honeth precisera. Men det kan bli aktuellt att kräva en viss betygsnivå i relevanta ämnen och test av förmågan att förmedla kunskap, enligt Persson och Reslow.
Var tredje hoppar av
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har pekat på att avhoppen från ämneslärarutbildningen, där avbrutna studier är vanligast, under en tioårsperiod har minskat från 41 till 32 procent. Det räcker inte, enligt Mats Persson:
– Avhoppen är fortfarande på för hög nivå. Var tredje student på ämneslärarutbildningen hoppar av och det är alldeles för högt, säger han.
Utredningen ska också föreslå hur lärarstudenterna kan få mer av ämneskunskaper, läs- och skrivinlärning med betoning på tryckta läromedel och handskrivning, kognitionsvetenskap (vetenskap om lärande) och praktisk metodik, det vill säga metoder för att hantera olika situationer i undervisningen och i elevgruppen.
– Vi ska se till att lärare har goda ämneskunskaper och goda förmågor att lära barn läsa, skriva och räkna. Det är helt avgörande för att man ska komma vidare och lära sig andra saker, säger Mats Persson.
Inga nedläggningar
En tredje central fråga för utredaren Peter Honeth blir att undersöka hur ämneslärarutbildningen kan koncentreras, för att få en bättre kvalitet. Men det innebär inte att ämneslärarutbildningen ska läggas ned vid några lärosäten, enligt Mats Persson.
– Vi tror att det är viktigt med lokal och regional närvaro, eftersom utbildningarna fyller ett regionalt arbetsmarknadsbehov. Samtidigt pekar våra expertmyndigheter på behovet av att koncentrera delar av utbildningarna. Så det utredaren ska titta på är utökade samarbeten, så att lärarstudenten kan gå delar av utbildningen på ett närliggande lärosäte, men där man tar examen där man började utbildningen.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024.
