Regeringen vill ge polisen rätt att använda hemlig avlyssning för att komma åt gängbrottslighet, utan att det finns en konkret brottsmisstanke.
– Det är otroligt viktigt att tillföra de brottsbekämpande myndigheterna nya effektivare verktyg i sitt arbete, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.
Regeringen skickar nu ett lagförslag om preventiva tvångsmedel till lagrådet för granskning.
Preventiva hemliga tvångsmedel innebär att polis i hemlighet kan avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att en utredning om ett redan utfört brott inletts.
För fler brott
I dag får preventiv avlyssning endast användas för att förhindra terrorism och spioneri.
Regeringen föreslår nu att preventiv och hemlig avlyssning ska kunna användas för fler fall av grova brott.
– Verktygslådan öppnas inte upp för alla möjliga brott, utan tar sikte på allvarliga brott som begås i gängmiljö, säger Gunnar Strömmer.
Både polisen och åklagarmyndigheten har efterfrågat att möjligheterna till preventiv och hemlig avlyssning ska utökas.
Komma åt ledarskiktet
Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) är också tidigare åklagare och hon pekar på problemen med att klara upp brott. Ofta är det svårt att komma åt ledarpersonerna i gängen.
– I många fall har vi enbart lyckats lagföra ”springpojken” – den unge pojke som har utfört brottet, säger hon.
– Vi behöver skärpa lagstiftningen.
Ingrepp i integriteten
Beslut om preventiv avlyssning måste fattas av domstol och enligt Strömmer ska man då väga in vilket integritetsintrång som avlyssningen innebär.
– Vi ska inte skapa ett övervakningssamhälle, och det gör vi heller inte. Men man ska vara medveten om att varje sådan här åtgärd innebär ett integritetsintrång, säger han.
Regeringen vill att lagen ska träda i kraft den 1 oktober 2023.
Förslaget bygger på en utredning som den förra S-regeringen tillsatte.
Läs mer:
