Den 4 oktober är bland annat en dag för djuren. Johanna Månsson uppmärksammar oss bland annat på begreppen nödslakt och tvångsslakt, som är formulerade helt utifrån bondens ekonomiska perspektiv. Grisarna dödas ändå.
I dag, den 4 oktober, är Djurens dag. Hur kommer du fira djuren? Kanske väljer du hellre att äta en kanelbulle eller dricka ett glas vodka … Kanske håller du inte ens reda på när alla dessa så kallade temadagar infaller i tid och otid!
Hur som helst uppmärksammas bland annat djurrätt och djurskydd i dag. Något som är högaktuellt att belysa i dagens svenska samhälle, där djurens välfärd hotas av flera aktörer. Är det inte Växa Sverige, med landsbygdsministern Peter Kullgren i spetsen, som vill låsa in kossor inom mjölkindustrin, (tjurar och kalvar får redan slippa se solljuset, andas in frisk luft, stå på mjukt daggvått grönt gräs och känna vinden vina i ansiktet), så har antagligen jägare utifrån inte bara släpat med sig pest och kolera innanför Sveriges gränser utan även lagt ut en massa pengar för att tillsammans med svenska skjutglada massmördare – ursäkta, jag menar ”jägare” – se till att utrota rödlistade vilda djurarter. För att ta några exempel, bland många, på människans syn på icke mänskliga djur.
All den ondska vi utsätter djuren för har dessutom varvats med att svenska grisbönder, tack vare svenska medier, kunnat måla upp sig själva som offren sen svinpesten dök upp i Sverige. Strålkastarljuset riktas sällan på de verkliga offren, i detta fall tamgrisarna (och vildsvinen förstås).
Med Kent Janssons ord reder vi ut den besynnerliga vinklingen media valt att belysa: ”Djurbonden har kalkylen för bästa ekonomiska avkastning klar redan vid födseln, och därmed är tidpunkten för slakt också bestämd. Så när det talas om ’nödslakt’ eller ’tvångsslakt” handlar det bara om att djuren slaktas innan det datum som djurbonden bestämt och att djurens döda kroppar inte ger den planerade avkastningen. Inget annat. För de enda riktiga offren kan det tyvärr kvitta. De föds upp för att dödas, och skulle ha dödats som väldigt unga individer. Ändå. Så. Då har vi rett ut det.”
Ett glädjande beslut rörande djuren är dock att rådande regering beslutade att ge ekonomisk ersättning till de minkfarmare som frivilligt avvecklar sin respektive verksamhet. Trots att avvecklingen antagligen inte grundar sig i omsorg för minkarna utan på grund av oro för smitta och utebliven lönsamhet hoppas jag detta är början på slutet för resterande djurhållning inom svenska – och övriga världens – djurindustrier.
En bit i taget ska vi plocka bort verksamheter vars affärsidé bygger på att människan exploaterar andra djurarter för egen vinning skull. Vad vore då inte mer passande än att fira Djurens dag genom att börja följa Peta:s motto: ”Animals are not ours to experiment on, eat, wear, use for entertainment, or abuse in any other way”, för på vilken sida av historien vill du befinna dig när djurens befrielse blivit total? I tid och otid, välj alltid veganismens väg.
