Över 90 procent av ungdomarna med gängkoppling som döms till sluten ungdomsvård återfaller i brott inom några år, enligt en ny rapport.
– Ett misslyckande, säger Helena Finér, sektionschef på Statens institutionsstyrelse.
Researchföretaget Acta Publica har granskat samtliga lagakraftvunna domar mot ungdomar dömda till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022.
Det handlar om 466 domar mot 439 ungdomar. Resultatet ger en dyster bild jämfört med verksamhetens uttalade mål att få unga kriminella på rätt spår och återanpassa dem till samhället.
Av de runt 20 procent som Acta Publica identifierat som gängkopplade återföll 91 procent i brott inom några år – 78 procent har dömts till fängelse.
Sett till samtliga dömda ungdomar under perioden har 72 procent återfallit i brott och 45 procent dömts till fängelse.
Enligt Acta Publica har 42 procent av de unga som dömts till sluten ungdomsvård varit tvångsomhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) före den fällande domen.
Kriminalvårdens senaste siffror visar som jämförelse att 31 procent återfaller i brott inom tre år.
15-åriga mördare
Statens institutionsstyrelse (SiS) uppgav nyligen att den genomsnittliga påföljden som döms ut i sluten ungdomsvård fördubblats i år efter att ha legat relativt stadigt i flera år. Under årets första åtta månader dömdes tre gånger så många 15-åringar för mord och dråp jämfört med tidigare helår.
Angående Acta Publicas rapport säger Helena Finér, sektionschef för ungdomsvård på SiS, att siffrorna inte kommer som någon överraskning.
De bekräftar det vi redan vet. Det är det här den samstämmiga forskningen visar, att ungdomstiden är den period där människor begår flest brott och där återfallsrisken är högst. Ungdomstiden är också den tid då vi har svårast att påverka en individ i positiv riktning, säger hon.
"Ett misslyckande"
TT: Med tanke på den höga andelen, kan SiS uppfylla sitt uppdrag att återanpassa och avvänja de här ungdomarna från kriminalitet?
Oavsett om det är via LSU eller LVU, så har det varit ett flertal insatser innan man placeras eller döms för brott – och de insatserna har inte räckt till. Det är ett ansvar för hela samhället och ett misslyckande när ungdomar fortsätter begå brott. Här behövs mer samverkan med främst socialtjänsten men även civilsamhället kan göra stor skillnad, säger hon.
Det vi kan se är att det är helt avgörande att det finns en stabil planerad tillvaro som tar vid vad gäller sysselsättning, boende, stöd och behandling när man kommer ut. När det inte finns så är risken för återfall fortsatt hög.
Så sent som förra veckan meddelade regeringen att man går vidare med att inrätta ungdomsfängelser och att Kriminalvården fått i uppdrag att påbörja arbetet. Fängelserna ska vara på plats senast i juli 2026.
