Du är ute och slöseglar i din folkbåt och ramlar över relingen. Plötsligt vaknar du upp på en öde ö. Hur överlever du? Tack och lov har du ägnat många timmar framför teven och tittat på alla serier om hur man klarar sig i vildmarken.
Du är nedkyld och hungrig. Det är en liten ö med barrträd och några buskar. Inte en människa eller båt är att se. Inte heller har du din älskade mobiltelefon med dig, inte för att det skulle hjälpa. Här finns ingen täckning i vilket fall. Låter scenariot långsökt? Det är det förvisso, men sämre tv-serier har gjorts på ämnet.
En av dem heter “Naked and afraid” och där möts två nakna överlevare i vildmarken, låt vara en tropisk miljö. Utmaningen är att kunna klara sig i 21 dagar och för att göra det gäller det att samarbeta. I andra serier handlar det om hur grupper av människor ska överleva. Då blir det lätt tjatigt och fokus ligger på det mänskliga dramat mer än de praktiska tipsen. Det är svårt att bli mätt på kokosmjölk när man ständigt skriker på varandra.
Överlevnadsval
Mer populär är den före detta elitsoldaten och tv-personligheten Bear Grylls som har flera olika program, några riktade till barn, som handlar om överlevnad i vildmarken. Där kan du som tv-tittare själv välja vilka överlevnadsval Bear ska ta genom att interagera med fjärrkontrollen. Om du väljer fel misslyckas Bear och en helikopter kommer för att flyga honom hem. Inte för att man har den lyxen i verkliga livet så ofta.
Inte att förglömma är serien Robinson (Survivor på engelska) där själva överlevnadsmomentet blivit till deltävlingar. Utmaningarna med matbrist och värme till trots, det största problemet har till sist visat sig vara att överleva kändisskapet efteråt, där många av de medverkande har haft svårt att anpassa sig till ett “vanligt liv”.
Skotsk sjöman var inspiration
Klassikern på ämnet är Robinson Kruse, en roman skriven av Daniel Defoe 1719, som handlar om en strandsatt man som överlever i 28 år. Historien var inte tagen ur luften, det fanns en verklig inspirationskälla, den skotska sjömannen Alexander Selkirk, som lät sig bli avsatt på en obebodd ö efter bråk med kaptenen. Genom sin klurighet och uppfinningsrikedom överlevde han i fyra år och kunde räddas för att efteråt bli något av en berömdhet.
Det verkar som att strandsatta överlevare alltid har kittlat våra fantasier. Någonstans handlar det om dikotomin, människa och natur, hur gör vi när vi inte har alla fördelar som vår kultur ger, våra uppfinningar och verktyg och den trygghet som familj och samhälle tillhandahåller. Kan den nakna människan ändå tygla en vildmark? Det korta svaret är att kanske är möjligt på en öde ö där klimatet tillåter det och du har kunskaperna. Men på våra nordliga breddgrader ska det till en verkligt skicklig person med stor mental styrka och uthållighet. En regnig höstdag finns inte mycket i matväg att finna i en barrskog, eller på en öde ö för den delen.
För att använda interaktiviteten i Bear Grylls Netflix-serie You vs. wild, vad blir första steget för vår fritidsseglande överlevare? Ska hen söka vatten, mat, koja eller eld? Svaret är att det beror lite på omständigheterna. Är det kallt väder, blir första prioritet värme för att undvika kraftig nedkylning eller hypotermi, vilket är ett potentiellt dödligt tillstånd. Det görs lättast genom att göra upp en eld eller hitta någon form av klädsel. Nästa steg blir att göra en koja eller vindskydd för att komma under vädrets makter.
Tre-regeln
Vad det gäller mat och dryck finns en enkel tumregel inom överlevnadskretsar, den om tre. Du överlever tre minuter utan luft, tre timmar i extremt kallt väder, tre dagar utan vatten, tre veckor utan mat. Som sagt, detta är bara en tumregel och varje situation kan vara annorlunda, till exempel om du befinner dig i en skållhet öken då du kommer behöva mer vätska för att inte bli uttorkad.
Så vad gäller för vår söndagsseglare? Om inte hjälp kommer kan det vara kört ganska snart. Utan överlevnadskunskaper kommer det bli en lång utdragen död där hen dukar under för svält eller nedkylning. Men inget är omöjligt om hen likt Robinson Kruse hittar ett och annat praktiskt användbart på stranden eller finner en vän bland martallarna att kolonisera.
Göra upp eld
Eld är mycket viktigt för överlevnad. Den ger värme, skydd mot vilda djur och möjligheten att laga mat. Samla brännbart material som kvistar, torrt gräs eller löv för att tända en eld. Du kan använda stenar eller träbitar för att skapa en enkel eldstad. Det finns naturligt fnöske i den svenska naturen, titta efter fnösktickor, torra grankvistar längst ned på stammen, björknäver eller kottar. Fetved, kådrika grenar, är mycket bra men kan vara svår att hitta.
Det finns flera sätt att göra upp en eld om du saknar tändstickor. Samla fnöske i en liten boll och använd en bit stål mot en flintasten för att få gnistor. Gnugga två träbitar mot varandra, gärna ett hårt träslag mot ett mjukare genom att bilda en ränna och dra. Bättre är att tillverka en båge som du använder för att borra ena träet mot det andra. Denna eldteknik är effektiv om man är tekniskt skicklig, annars kan det vara svårt. Lyser solen starkt går det att ta en lins från ett förstoringsglas eller glasögon för att fokusera solstrålarna. När du väl fått upp en eld, se då till att den inte slocknar, måste du byta boplats kan du försöka bära med dig elden i form av glödande kolbitar i en hink eller annat hemmagjort ämbar. Om du har blöta kläder, ta av dessa och värm över en eld.
Bygga koja
Det är bra att hitta lämplig plats så du inte bygger ett skydd där det blåser mycket, eller där marken blir sank. Välj en plats som är jämn och fri från stenar och rötter. Grenar, löv, palmblad, stora blad eller bark kan vara användbara. Granris är mycket bra att bilda en bädd på för att komma undan markkylan. Finns där en redan böjd gren eller ett trädfälle kan man bygga kring denna som ram. Om man vill spara på krafterna kan det räcka med ett vindskydd som man bygger med öppningen mot eldstaden.
Samla vatten
Det är skillnad på vatten och vatten. Det går inte att överleva utan vätska men smutsigt eller kontaminerat vatten kan göra dig sjuk och i en överlevnadssituation kan det vara skillnaden mellan liv och död. I Sverige finns det gott om drickbart rent vatten, även om vissa vattendrag kan vara förorenade av djurspillning. Se bara till att inte dricka vatten från stillastående gölar eller illaluktande pölar. I skärgården är vattnet bräckt och det går i nödfall att dricka under korta perioder, men koka det först om möjligt. Se dock upp för algblomning och cyanobakterier. Jag har själv lagat mat som potatis och pasta i skärgårdsvatten, vilket har funkat fint. På en öde ö går det att samla regnvatten i naturliga skrevor eller genom att hänga ut en presenning med ett uppsamlingskar. Har du kläder kan du låta dessa bli blöta av regnet och sedan vrida ur dem. Koka alltid vattnet om du inte är känner till om det är säkert att dricka.
Söka mat
Det är hart när omöjligt att vara vegan i en utdragen överlevnadssituation på en öde ö i Åland hav. Människan behöver proteiner i stora mängder för att klara av kyla, utmattning och upprätthålla kropp och hälsa. Finns inga större däggdjur på ön blir det till att bemästra hur man fiskar. Skaldjur och fisk borde vara det enklaste att överleva på, även om de kan vara svåra att fånga utan rätt verktyg. Med enklare fällor och snaror, kan du fånga möss och andra smågnagare. Fåglar går att fånga med nät eller om du kan pricka dem med en sten, eller en gren. I annat fall, om du har tur, finns det ätliga växter som kan hålla igång dig. Bär, frukt, och ätliga växter är en mycket viktig källa till föda. Med växter gäller det att vara kunnig på vad som är ätligt och vad som är giftigt, i värsta fall blir det en mycket kort tid på ön. Många arter kan de flesta dock redan, som maskrosor, ramslök, ätliga svampar, nässlor, späda björklöv och granskott, blåbär och lingon. Vass och kaveldun har stärkelserika rotstockar som kan kokas och tuggas ur.
