Det är den största hungerkrisen i modern tid. Bland de åtta länder som är värst drabbade har antalet människor som lider av extrem hunger ökat med över 50 procent. Värst är det i Afghanistan.
Globalt uppskattas 345 miljoner människor lida av akut matbrist, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. Före pandemin var siffran 200 miljoner.
Bland de värst drabbade länderna finns – förutom Afghanistan – Jemen, Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Haiti, Somalia, Sydsudan och Sudan. 25,3 miljoner människor lider av extrem hunger i dessa länder, en ökning med nästan tio miljoner på tre år, enligt en analys från Rädda barnen.
Ökningen förklaras av framför allt fyra faktorer. Konflikter, klimatförändringar, coronapandemin och högre levnadskostnader på många håll, delvis som en följd av kriget i Ukraina.
Säljer barn
I Afghanistan har antalet människor som lider av extrem hunger ökat med drygt fyra miljoner på bara tre år och uppgår i dag till uppskattningsvis 6,6 miljoner. Hungerkrisen leder till att människor behöver ta till desperata åtgärder, och det förekommer att föräldrar tvingas sälja sina barn för att ha råd med mat.
”I Afghanistan har vi sett att barn är så hungriga att de inte kan komma ihåg vad de lärt sig i skolan. Som en följd av undernäring är de också mer mottagliga för livshotande sjukdomar, som kolera”, säger Nora Hassanien, chef för Rädda barnen i Afghanistan, i ett pressmeddelande.
Fler barn tvingas också gifta sig och arbeta som en effekt av bristen på mat, enligt Rädda barnen.
Hårdast drabbat
Efter Afghanistan är Jemen hårdast drabbat. Efter åtta år av konflikt i landet är läget svårt. De senaste två åren har antalet som lider av extrem hunger ökat från 3,6 till 6 miljoner.
”Barnen står inför de trefaldiga hoten svält, bomber och sjukdomar. De senaste 18 månaderna har vi sett en ökning av barn som leder av akut undernäring”, säger Channon Orcutt, Rädda barnens talesperson i Jemen.
Barnen drabbas hårdast av konflikten i landet, skriver Rädda barnen, eftersom de har högre risk att dö av sjukdomar till följd av undernäring. För de som överlever kan konsekvenserna av undernäring bli livslånga, eftersom det hindrar både fysisk och kognitiv utveckling.
Svält i Somalia
Somalia toppar listan på antalet som lever under svältliknande förhållanden, med 214 000 människor.
”Humanitära organisationer som tillhandahåller hjälp i de här länderna har varnat i flera månader, men det internationella samfundet har inte lyckats agera. Global passivitet har redan resulterat i oräkneliga dödsfall bland barn och deras familjer. Fler och fler människor kommer att dö om regeringar fortsätter att titta åt andra hållet”, säger Alexandra Saieh, chef för humanitär politik på Rädda barnen.
Fakta: Rädda barnens analys
Siffrorna i Rädda barnens analys är baserade på en global skala som mäter matbrist (Integrated food security phase classification, IPC). Skalan går från 1 till 5, där 4 och 5 indikerar akuta nivåer av hunger och svältliknande förhållanden.
Endast länder där man kunnat kartlägga minst 90 procent av befolkningen har tagits med i analysen.
Källa: Rädda barnen
