Ukrainska flyktingar i Sverige har inte rätt till utbildningen svenska för invandrare (SFI). Trots att kriget ser ut att dra ut på tiden.
– Jag tycker absolut att man ska titta på att ge dem möjlighet till SFI, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i Ekots lördagsintervju.
Efter Rysslands invasion av Ukraina förra året aktiverades EU:s massflyktsdirektiv för första gången. Det gör att ukrainare snabbt får uppehållstillstånd, bostad och rätt att jobba.
Men när det gäller svenskundervisning har de runt 45 000 ukrainare som har fått asyl inte rätt att delta i kommunernas SFI-utbildning, enbart i kursen ”svenska från dag ett” som ges av folkhögskolor och studieförbund för asylsökande. Ett problem är att den inte finns i fyra av tio kommuner.
– Vi tittar nu på utbildningsdepartementet på möjligheten att ge dem tillgång till SFI, men utbildningsministern får återkomma om det, säger Maria Malmer Stenergard.
Samma som asylsökande
Orsaken till att ukrainare inte kan gå SFI är att de omfattas av samma regler som asylsökande. Det gör också att dagersättningen ligger på 71 kronor om dagen, samma som för asylsökande.
– Det är en mycket låg nivå, det är mycket svårt att leva på, säger Malmer Stenergard.
Nivån har inte ändrats sedan 1994 och är lägst i Norden.
– Är det en för låg ersättning? Ja, det tycker nog väldigt många, men jag vill också betona alla de andra insatser som görs för ukrainarna och som gör att man till exempel kan studera utan kostnad på universitet och högskolor och man får också tillgång till arbetsmarknaden, säger Malmer Stenergard.
Hon vill inte säga om regeringen kommer att ändra på dagersättningen under det närmaste året.
Ansöka om medborgarskap
I intervjun får hon också frågor om flera av förslagen i Tidöavtalet, till exempel att redan beviljade permanenta uppehållstillstånd ska kunna omvandlas till tillfälliga. Tanken är att merparten av de med permanenta uppehållstillstånd i stället ska ansöka om medborgarskap.
– Om man inte klarar det, då är det inte självklart vad som ska hända, men det ska en utredning titta på, säger Maria Malmer Stenergard.
Hon betonar att förslaget enbart gäller asylrelaterade uppehållstillstånd.
Därmed omfattas inte till exempel arbetskraftsinvandrare eller studerande.
Enligt Migrationsverket hör många av de runt 300 000 som i dag har permanenta tillstånd av sig och är oroliga. Normalt kan myndighetsbeslut som gynnar den enskilde inte tas tillbaka.
