Sluta krypa för Erdoğan och låt inte hans lättkränkta reaktioner avgöra vem som ska betraktas som terrorist i Sverige, skriver Benton Wolgers. Samtidigt, menar han, bör Paludans brännande av koraner prövas rättsligt som hets mot folkgrupp och uppvigling till hatbrott mot muslimer.
DEBATT. Det svenska krypandet mot Turkiet har nått sådana höjder av förnedring att nivåerna av sekundärskam å Tobias Billströms, Ulf Kristerssons och Magdalena Anderssons vägnar slår i taket. Istället behöver vi byta taktik och sätta hårt mot hårt mot den auktoritäre ledarens brott mot mänskliga rättigheter. Eftergifter triggar Erdoğan att höja insatsen. En innovativ idé från den gamle höken John Bolton är att utesluta Turkiet ur Nato. Ska vi dö för andra i Nato är minimikravet att det är en demokrati.
I dessa tider när vi uppmärksammar förintelsens minnesdag skadar det inte att påminna om Seyfo, ungturkarnas folkmord mellan 1915–1923 i dåvarande Osmanska riket på omkring en miljon armenier och andra kristna. Bägge folkmorden utfördes med statsmakternas avsiktliga politik och kategorin offer och förövare är tydliga. Det osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning. Ämnet är tabubelagt, förbjudet och straffbelagt i Turkiet än i dag. År 2010 beslutade Sveriges riksdag att uppmana regeringen att erkänna folkmordet, men beslutet har aldrig verkställts. Turkiet tog hem sin ambassadör.
Från Turkiets grundande 1923 har de cirka 15 miljoner kurderna utsatts för en hårdhänt assimileringspolitik. Kurdiska orts- och personnamn har bytts mot turkiska. Ingen skolundervisning har tillåtits på kurdiska och språket har förbjudits i officiella sammanhang. 1978 bildades PKK, med målet om en kurdisk stat. Mellan 1984 och 19 99 pågick en väpnad kamp, där både den turkiska militären och PKK gick hårt fram mot civilbefolkningen med 42 000 döda. 1993 övergav PKK självständighetssträvandena och införde en ensidig vapenvila och önskemål om förhandlingar om kurdernas rättigheter i Turkiet. Men de som i dag kräver det stämplas som terrorister.
Olof Palmes regering terrorklassade PKK 1984 efter mord på PKK-avhoppare. Efter statsministermordet 1986 blev PKK-spåret en besatthet hos Hans Holmér och misstänkliggörandet mot svenska kurder nådde samma höjder som i dag. EU klassade PKK som en terroristorganisation 2002 efter påtryckningar från Turkiet.
Ordet terrorist är lättare att definiera än att nagla fast på någon organisation, då allt beror på betraktaren. Den enes befriare är ju den andres terrorist. Betänk att Nelson Mandelas ANC klassades som terrorister av båda Reagan och Thatcher på 1980-talet. Begreppet statsterrorism har fått en tragisk renässans under Putins dagliga terror i Ukraina.
Är PKK befriare eller terrorister? Bör Turkiets förtryck och dödande av kurder benämnas statsterrorism eller kamp mot terrorismen? Kanske kan vi enas att förtryckta, koloniserade och ockuperade har större rätt att slippa beteckningen terrorist än angripare?
Att den lättkränkte Erdoğan klassar allt motstånd mot regimen och honom personligen som terrorism gör inte saken enklare. Den PKK närstående organisationen PYD i norra Syrien har ju med västvärldens stöd besegrat IS. Med Turkiets logik har terrorister besegrat terrorister.
Pikant i sammanhanget är att Turkiet härbärgerar gängkriminella, som är efterlysta för mord i Sverige. Turkiet vägrar utlämna dessa, samtidigt som Ulf Kristersson har börjat benämna dem som inhemska terrorister.
Dessutom pågår i det fördolda utlämningar av kurder från Sverige till Turkiet. Mycket är hemligstämplat då det är ett underrättelsesamarbete. Vapenrestriktionerna lättar samtidigt som Turkiet vill inleda en offensiv mot våra forna allierade, PYD, som har svenska IS-terrorister i sina fångläger.
När Chang Frick, knuten till Sverigedemokraternas helägda tve-kanal Riks, ordnar resa och demonstrationstillstånd till koranbrännaren Rasmus Paludan kokar Erdoğan av ilska, med följden att svenskt Nato-medlemskap ser alltmer avlägset ut. Hur ser avvägningen mellan yttrandefrihet och hets mot folkgrupp ut?
Det ser onekligen ut som att Paludan uppviglar till hat mot muslimer. Å andra sidan har vi som tur är ingen blasfemilagstiftning i Sverige. Vi har ju sedan upplysningen lärt oss att vi måste få kritisera religioner. Å tredje sidan vet vi ju med Heinrich Heine att där man bränner böcker bränner man snart människor.
Koranbränningen bör prövas rättsligt som hets mot folkgrupp, som uppvigling till hatbrott mot muslimer.
Sammanfattningsvis:
1. Erkänn Seyfo.
2. Sluta krypa för Erdoğan och benämn inte Turkiet som en demokrati.
3. Pröva rättsligt om koranbränning är hets mot folkgrupp.
4. Upphör med förföljelsen av svenska kurder. Hans Holmér är död. Kurder är inte terrorister.
5. Erkänn PYD:s roll för segern mot IS.
6. Ta hem svenska IS-anhängare från norra Syrien och åtala dem för folkmord.
7. Tvinga Turkiet att skicka hem svenska gängkriminella.
8. Påbörja en process att utesluta Turkiet ur Nato.
9. Släng ut SD från regeringen.
