Radar · Utrikes

Järngrepp om makten i Kina 34 år efter massakern

Kinas ledare, Xi Jinping (utan munskydd) har skaffat sig ett järngrepp om makten i Kina.

På söndag, 4 juni, är det årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg i Beijing. Det är nu 34 år sedan en spirande demokratirörelse brutalt slogs ner av den kinesiska regimen och det politiska klimatet har hårdnat allt mer i takt med att president Xi Jinping stärkt greppet om makten i Kina.

I färska siffror från SPP, the Supreme People´s Procuratorate, går det att se att antalet åtalade vid de kinesiska domstolarna har gått upp med tolv procent de senaste fem åren. Under samma period har antalet överklaganden ökat med närmare 20 procent.

Mellan åren 2018-2022 åtalades 8,3 miljoner människor vid de kinesiska domstolarna. Enligt the Guardian har en tidigare SPP-rapport uppgett att det under denna period väckts åtal i 1 400 fall som rört ”nationell säkerhet”, men dessa åtal har tagits bort i den nu släppta rapporten.

De kinesiska myndigheterna har under president Xi Jinping ökat fokus på påstådda brott mot nationell och allmän säkerhet. Brottsanklagelser som främst riktats mot dissidenter, oppositionella och jurister som arbetar med mänskliga rättigheter.

Arkivbild från Himmelska fridens torg under en partikongress 2021
Arkivbild från Himmelska fridens torg under en partikongress 2021. I Kina är det förbjudet att prata om massakern 1989 och ord kopplade till händelsen är censurerade i Kina. Foto: Leif R Jansson/TT

Så sent som i maj har nya tillägg till lagar mot spioneri börjat gälla i Kina. Juridiska experter har varnat för att detta stärker de kinesiska myndigheternas möjligheter och ökar risken för utlänningar och utländska organisationer som verkar i landet.

Under senare år har utländska företag varit utsatta för flera razzior och arresteringar och dussintals utlänningar och även kineser som arbetar för utländska organisationer häktats med ”nationell säkerhet” som skäl. Rättegångar relaterade till nationell säkerhet eller spioneri hålls ofta i hemlighet utan insyn i bevis, förhandlingar eller domar.

Enshen Li, forskare och föreläsare i kriminologi vid universitetet i Queensland, menar att den kraftiga åtalsökningen i Kina speglar en trend som ses runt om i världen där regeringar understödjer en ”överkriminalisering” och att det funnits ett system på plats sedan 2016 som uppmuntrar åtalade att erkänna sig skyldiga för att få mildare domar. Förklarligt, med tanke på att i princip alla som ställs inför kinesisk domstol befinns skyldiga.

– Detta har tillämpats i närmare 90 procent av rättsfallen under de senaste åren och har ökat effektiviteten i det juridiska systemet så att brottsanklagelser och åtal kan väckas mycket lättare än tidigare, säger Enshen Li till the Guardian.

Livstids ansvar för domare

Under perioden 2018-2022 har även antalet överklaganden ökat, med närmare 20 procent. I så gott som samtliga fall handlar det om att åklagare överklagar domar. Det handlar både om att öka legitimiteten för systemet och om att skydda domarna.

Sedan 2017 har det nämligen införts ett livstids ansvar för domare. Det betyder att en domare – även om han eller hon gått i pension – kan ställas anvarig för domslut som fattats under den tidigare yrkeskarriären.

Siffrorna från SPP avslöjar även att 78 000 myndighetspersoner, varav 100 befann sig på provinsiell ledarnivå eller ministerienivå, har åtalats för mutbrott och korruption. Sedan Xi Jinping kom till makten har han även stått bakom en svepande antikorruptionskampanj mot den politiska eliten.

Socialdemokratiska demonstranter utanför västra Kowloons domstol i februari i år
Socialdemokratiska demonstranter utanför västra Kowloons domstol i februari i år. Demonstranterna protesterade mot att några av Hong Kongs frontfigurer i demokratirörelsen gripits och ställts inför rätta. Foto: Anthony Kwan/AP/TT

Den senaste tidens nedmontering av det demokratiska och rättsliga systemet i Hongkong visar också på en kinesisk ledning som håller makten i ett järngrepp. Hongkong har en särställning i Kina som ”särskild administrativ region” enligt den överenskommelse som slöts i samband med att Storbritannien återlämnade den forna kronkolonin till Kina 1997.

Redan då framfördes farhågor från befolkningen i Hongkong gällande mänskliga rättigheter och demokrati. Farhågor som visade sig besannas.

I en rapport från det svenska Utrikesdepartementet 2021, konstaterades bland annat att den nya säkerhetslagen som infördes i Hongkong 2020, tillsammans med utlämningsavtalet med Fastlandskina 2019 och omfattande förändringar i Hongkongs valsystem har haft förödande effekter för demokratin och rättsstatens principer.

Yttrandefrihet i botten

I rapporten sägs att en successiv urholkning av principen ett land, två system har skett och att Hongkong går allt mer mot ett auktoritärt styre, något som inte bara Sverige utan även EU och FN oroas över.

”Den nya säkerhetslagen kriminaliserar separatistisk och omstörtande verksamhet, liksom terrorism och samröre med främmande makt. Definitionerna av brotten är vida och lagen ger myndigheterna långtgående möjligheter att övervaka misstänkta, inskränka deras rörelsefrihet, hålla dem frihetsberövade och genomföra husrannsakningar. Livstids fängelse ingår i straffskalan. Sedan lagen infördes har över 120 oppositionspolitiker och demokratiaktivister gripits.” står det i rapporten.

Yttrande- och pressfriheten har också den försämrats kraftigt. Enligt Reportrar utan gränsers pressfirhetsindex ligger Kina näst sist bland världens länder, på bottenplaceringen 179 av 180 (Nordkorea ligger på plats 180).

Fakta, Himmelska fridens torg 

Dramat på och kring Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989, samtidigt som östblocket i Europa började brytas sönder.

Tusentals ungdomar samlades i Pekings centrum sedan den reformsinnade förre kommunistpartiledaren Hu Yaobang avlidit. Hu hade avsatts som partichef två år tidigare efter andra studentdemonstrationer.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av alltfler i sina krav på demokrati. Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum.

Hundratals, kanske tusentals, människor dödades.

Högste ledaren Deng Xiaoping tros ha ansett stormningen nödvändig, men premiärminister Li Peng blev den ansvarige utåt.

TT