Behovet av blodgivare är stort. Regeringen vill nu möjliggöra för fler personer att kunna bli blodgivare och har gett Socialstyrelsen ett uppdrag att utreda om inte även homosexuella män kan lämna blod på lika villkor.
I dagsläget är det endast 2–3 procent av befolkningen som är blodgivare. Inte sällan kommer larmsignaler från blodgivarcentralerna om att det råder brist på blod.
Regeringen vill bredda upptaget av blodgivare och har gett Socialstyrelsen i uppdrag att möjliggöra individbaserad riskbedömning av blodgivare.
En grupp som har restriktioner kring lämnandet av blod är män som har sex med andra män. De får lämna blod först efter en karenstid på 6 månader med avhållsamhet från sex, oavsett om de lever i ett långvarigt monogamt förhållande eller ej.
– Den nya individbaserade riskbedömningen kommer att kunna öka antalet blodgivare, något som behövs både för sjukvården och ur ett beredskapsperspektiv. Det är mycket viktigt att blodgivning kan ske säkert, men den medicinska bedömningen ska precis som i övriga delar av sjukvården inte göras på gruppnivå eller utifrån sexuell läggning, utan utifrån varje individ, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, i ett pressmeddelande.
Samverkan
Hur den individuella riskbedömningen ska se ut i praktiken blir det upp till Socialstyrelsen att arbeta fram i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg och Läkemedelsverket.
Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna för att införa en känsligare testmetod av blod än det som används idag, så kallad NAT-testning, som skulle kunna korta karenstiderna.
Andra länder som Nederländerna, Kanada, Storbritannien och Tyskland har redan tagit steg för att införa individbaserad riskbedömning.
“Vi vill att varje person som önskar ge blod ska bedömas individuellt, inte stoppas in i ett fack utifrån sexuell läggning. Under 2024 ska ett skarpt förslag presenteras: ett förslag som inte stänger ute en stor grupp potentiella blodgivare”, skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) i en debattartikel i Svenska dagbladet.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2024.
