Frågan om varför vildsvin är radioaktiva har länge gäckat forskarna. Trots att det har gått mer än 30 år sedan Tjernobylkatastrofen uppvisar även svenska vildsvin fortfarande höga halter av kärnkraftsavfall. Nu har svaret äntligen kommit – vildsvinen äter radioaktiv svamp.
Efter Tjernobylkatastrofen i april 1986 avråddes européer från att äta svampar på grund av att de kunde innehålla höga halter av det radioaktiva ämnet cesium. Under flera år påverkades många vilda djur och det avråddes även från att äta viltkött. Radioaktiviteten hos hjortar och rådjur sjönk efter hand som förväntat men hos vildsvin var den förvånande konstant.
På Livsmedelsverkets hemsida står att det fortfarande finns radioaktivt cesium hos bland annat vildsvin, ren, insjöfisk och svamp. Söderhamns kommun, ett av de mest drabbade områdena för nedfall från Tjernobyl, avråder även nu från att plocka svamp på skärgårdsöarna.
Det nationella gränsvärdet för cesium-137 är 1 500 becquerel per kilo, för bland annat vilt, insjöfisk, bär och svamp. Är innehållet över 10 000 becquerel bör det inte ätas. Stora mängder cesium ökar riksen för cancer. I vildsvin från Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län som analyserades kring årsskiftet 2017–2018 uppmättes upp till 40 000 becquerel. Runt 30 procent av vildsvinen hade halter över 1 500 becquerel.
Sjunker långsamt
Hur vildsvinen påverkas av radioaktiviteten är oklart och enligt den nya studien kommer halterna inte att minska på länge. Cesium sjunker nämligen långsamt ner i jorden, ibland inte snabbare än med en millimeter per år. Hjorttryffel, svampen som vildsvinen äter, växer 20 till 40 centimeter ner i marken och den har först nu börjat absorbera avfallet från Tjernobyl. I vildsvin från Centraleuropa som analyserades i studien hittades också radioaktivt cesium från kärnvapentesterna på 1960-talet. I vissa fall uppgår det äldre avfallet av cesium-137 från kärnvapentesterna upp till 68 procent, i bland i så höga nivåer att vildsvinsköttet betraktas som oätligt.
Cesium-137 har en halveringstid på cirka 30 år och cesium-135 som vildsvinen också får i sig har en mycket längre halveringstid. Vildsvinen kommer därför att utsättas för exponeringen i många år till.
Professor Georg Steinhauser vid Wiens tekniska universitet, TU Wien, förklarar i ett pressmeddelande att det krävs speciella metoder för att kunna analysera halten av cesium-135, men att de nu har lyckats göra det.
– Vårt arbete visar hur komplicerade sambanden i naturliga ekosystem kan vara, men också just att svaret till sådana här gåtor kan hittas om dina mätinstrument är tillräckligt exakta, säger han.
Att vildsvinskött fortfarande kan vara oätligt på grund av för höga halter med radioaktiva ämnen kan vara en orsak till att vildsvin jagas i mindre utsträckning och att arten i vissa områden orsakar stora skador på skog och odlingar, konstaterar TU Wien.
Studien genomfördes i samarbete mellan TU Wien i Österrike och Hannovers universitet i Tyskland och publicerades 30 augusti i ACS Publications. Webbsidan Natursidan rapporterade dagen efter.
Protester mot kylvatten
I förra veckan började Japan att släppa ut kylvatten från Fukushima, trots protester om att det inte finns tillräckligt med kunskap om hur det kan påverka ekosystemet, med vattenlevande djur och sjöfåglar. Vattnet som har använts för att kyla ner de skadade reaktorerna i kärnkraftverket efter jordbävningen 2011 bedöms ha tillräckligt låga nivåer av radioaktivitet för att släppas ut i havet, men bland annat The National association of marine laboratories (NAML) har konstaterat att beslutet bortser från vetenskapliga bevis, med kommentarer som:
”Många av de radionuklider som finns i det ackumulerade kylvattnet har halveringstider som sträcker sig från decennier till århundraden, och deras skadliga effekter sträcker sig från DNA-skador och cellulär stress till förhöjda cancerrisker hos människor som äter drabbade marina organismer, såsom musslor, ostron, krabbor, hummer, räkor och fisk.”
Kina införde efter utsläppet ett stopp mot marin matimport.
EU:s utökade kontroll av mat från Japan som infördes efter haveriet i Fukushima avslutades 2014.
Först nu, 60 år efter kärnvapentesterna på 1960-talet, har det påvisats att vildsvin fortfarande får i sig höga halter av radioaktiva ämnen.
Läs mer:
Japan börjar släppa ut Fukushimas kylvatten – oro och ilska bland grannarna
Så ska fler vildsvin dödas: ”Dåligt förslag”
Höga halter även i svenska mätningar
245 vildsvin från områden som särskilt drabbats av nedfall från Tjernobyl analyserades från december 2017 till januari 2018 av Strålsäkerhetsmyndigheten (SMM). Omkring 30 procent av vildsvinen, 69 av 229, från Uppsala, Gävleborgs och Västmanlands län hade halter över 1 500 becquerel per kilo. Den högsta halten som uppmättes var cirka 40 000 becquerel per kilo.
I studier av vildsvin i vissa områden i Stockholms, Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län mellan 2011 och 2014 uppmättes runt 10 procent med halter över 1 500 becquerel per kilo. Studierna genomfördes av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Strålsäkerhetsmyndigheten och Livsmedelsverket.
Det nationella gränsvärdet 1 500 becquerel per kilo gäller för ren och vilt, insjöfisk, vilda bär, svamp och nötter. Om innehållet överstiger 10 000 becquerel per kilo bör det inte ätas överhuvudtaget.
Källa: Livsmedelsverket
