Radar · Miljö

”Vit rök i Bryssel”: EU ense om förnybar energi

Vindkraftspark i Marsberg i Tyskland.

Efter en lång nattmangling har medlemsländerna och EU-parlamentet nått en uppgörelse om förnybar energi.
Innan 2030 ska 42,5 procent av EU:s energi komma från förnybara källor, meddelar det svenska EU-ordförandeskapet på Twitter.

(Uppdaterad) ”Vit rök i Bryssel. Överenskommelse om direktivet om förnybar energi. Rådet (medlemsländerna) stödde till stor del våra ambitiösa mål. Så kan energiomställningen lyckas”, skriver EU-parlamentets tyske chefsförhandlare Markus Pieper på Twitter.

EU:s medlemsländer har därmed bland annat enats om att minst 42,5 procent av energin ska hämtas från förnybara källor innan år 2030 – en ökning från de tidigare 32 procenten, rapporterar Bloomberg.

Ett annat viktigt mål är att förnybara bränslen år 2030 antingen ska bidra till en utsläppsminskning inom transportsektorn med 14,5 procent eller utgöra 29 procent av energin i sektorn. De siffrorna lär sedan spela i beräkningen av den svenska reduktionsplikten.

Fasa ut ryska bränslen

Förhandlingarna om EU:s förnybarhetsdirektiv (Renewable Energy Directive, förkortat RED) har berört flera tunga frågor. Däribland kärnkraften, där en rad länder med Frankrike i spetsen tryckt på för att vätgas som produceras av kärnkraft ska kunna räknas som förnybar.

Resultatet blev en öppning för att räkna in förnybara bränslen med ”icke-biologiskt ursprung” – exempelvis den kärnkraftsproducerade vätgasen – men bara till en viss del och endast under vissa villkor.

Nattens preliminära uppgörelse måste nu bekräftas av både EU:s medlemsländer i ministerrådet och av hela EU-parlamentet.

I normala fall är det ofta en formalitet. Nyligen har dock Tysklands plötsliga motstånd mot en liknande uppgörelse kring stopp för nya bensin- och dieselbilar visat att ingenting är helt klart innan det har beslutats formellt.

Övergången till förnybar energi är en central del i EU:s långsiktiga plan för att bekämpa den globala uppvärmningen och fasa ut de fossila bränslen man tidigare fått från Ryssland.

Krävs investeringar

Kadri Simson, EU-kommissionär för energifrågor, kallar på Twitter överenskommelsen för en ”ambitiös kompromiss”.

Svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C) gläds samtidigt över konsekvenserna för bioenergin.

”Restprodukter från skogen kan fortsätta nyttjas för värme. Det innebär att ungefär 20 procent av den svenska fjärrvärmen, inklusive invånarna i Stockholm som värms av sådan värme, kan andas ut. Morgonens besked är en stor lättnad. Det var otroligt viktigt att det svenska ordförandeskapet levererade”, hälsar Wiesner via sms.

För att nå det nya målet om förnybar energi måste EU nu göra stora investeringar i vindkraft och solceller. 2021 kom runt 22 procent av EU:s energi från förnybara källor, men skillnaderna är stora mellan medlemsländerna, skriver nyhetsbyrån NTB. Medan 63 procent av Sveriges energibehov täcktes av förnybara källor, var andelen i länder som Luxemburg, Malta, Nederländerna och Irland under 13 procent.