En oenig Högsta domstolen har slagit fast domen mot sju personer som dömts för att ha stört en riksdagsdebatt.
– Jag tycker den här domen är en fara för den svenska demokratin. Jag stigmatiseras och döms för att jag yttrat mig om mänskliga rättigheter, säger Paulina Huaiquimil till Syre.
Det var i samband med en debatt i riksdagen 2019 där utrikesminister Ann Linde medverkade som flera åhörare reste sig upp på åhörarläktaren. Domstolen skriver att de dömda hade ropat att Ann Linde skulle ta upp mänskliga rättigheter och visa solidaritet med Chiles befolkning.
”Några av dem sträckte upp armarna och några vecklade ut en flagga. Missnöjesyttringen pågick i knappt en minut och skyddsvakter förde ut klagandena från läktaren”, skriver domstolen.
Massiva protester i Chile
Under perioden var det stora protester i Chile. I oktober 2019 samlades över en miljon demonstranter i huvudstaden Santiago. Demonstranterna krävde flera olika sociala reformer och en ny konstitution. På flera håll i landet utbröt våldsamheter och även dödsfall. Samtidigt rapporterade mänskorättsorganisationer om polisärt övervåld och larmade om att polis medvetet sköt gummikulor mot demonstranters ögon.
”Ångrar ingenting”
Paulina Huaiquimil är en av dem som nu dömts för protesten i riksdagen till dagsböter för störande av förrättning. Hon ångrar inte aktionen.
– Jag är transparent och ärlig om mänskliga rättigheter i Chile och visade solidaritet för ett land som gick igenom en revolt för att de fått nog av förtryck. Det jag gjorde skäms jag inte för och jag ångrar ingenting, säger hon.
Samtidigt beskriver hon Högsta domstolens faställande av hovrättens tidigare dom som skrämmande.
– Jag är chockad över över vilka konsekvenser och proportioner som detta får. Jag är ingen som stökar och jag är inte extremist, men det känns som jag dömts som en sådan. Det här är helt oproportionerligt, säger hon.
HD oenigt
Högsta domstolen menar att aktionen i riksdagen var en gemensam protest där de involverade ”måste ha insett att deras gemensamma handlande skulle komma att störa sammanträdet.
I Högsta domstolens avgörande deltog fem justitieråd. Två av dessa ville frikänna och står inte bakom fastställandet av domen. De menar att domstolen måste vara restriktiv vid bedömningen av vad som är en ”straffbar störning”. De skriver också att Högsta domstolens tolkning av fallet leder till att straffansvar inträder ”i en omfattning som inte kan anses befogad”.
”Straffansvar enligt 16 kap. 4 § brottsbalken är inte tänkt att inträda vid varje avvikelse från uppställda ordningsregler eller annat handlande som kan sägas på något sätt påverka ordningen vid en förrättning negativt.”
De skiljaktiga justitieråden skriver även att ”missnöjesyttringen inte var högljudd och den varade i knappt någon minut (…) Händelsen inträffade när den aktuella debatten hade avslutats och kammarsammanträdet behövde inte avbrytas”.
Vill överklaga
Paulina Huaiquimil säger att hon i samråd med sina advokater kommer att försöka ta målet till Europadomstolen.
– Jag hoppas att fallet går vidare till Europadomstolen. Yttrandefriheten är en av de fyra pelare som riksdagen styrs av. Och nu använder de en ordningsregel och jag straffas för att jag lyft mänskliga rättigheter och vikten av yttrandefrihet.
För aktionen i riksdagen dömdes de inblandade till böter för störande av förrättning.
