Som mest hade mänskligheten över 64 000 kärnvapen. Idag är runt 9400 av dem kvar. Men det betyder inte att risken för ett förödande kärnvapenkrig är över. Och det har varit nära ögat flera gånger sedan Robert Oppenheimer och andra forskare var med i Manhattanprojektet och uppfann atombomben.
Även om mängden stridsspetsar har minskat så ökar även antalet länder som har dem. Och regelverket för användningen gör att det aldrig är långt borta att de sätts in.
Flera av kärnvapenländerna har en princip om att avfyra sina kärnvapen som hämnd när de upptäcker inkommande missiler. Detta ska ske inom några minuter och innan någon bomb hunnit detonera och bevisa att landet verkligen är under attack.
Detta gör världen mycket sårbar för falska larm. Ett fullskaligt kärnvapenkrig kan vara utlöst av ett datorfel, ett virus eller att någon annan teknik går sönder. Något som hänt ett stort antal gånger sedan kärnvapnen uppfanns för 80 år sedan, även om hämndattackerna hunnit stoppats. Ofta i sista minuten och i flera fall beroende av att en enda person vägrar att genomföra order innan de fått datan bekräftad.
Atomvinter
Konsekvenserna av ett kärnvapenkrig är förödande. Även om bara en bråkdel av det minskade antal stridsspetsar som nu finns skulle avfyras. Det är helt felaktigt att en del påstå att nedrustningen som hittills skett innebär att mänskligheten inte längre riskerar förintelse genom kärnvapenkrig.
För även alla som inte omedelbart träffas av kärnvapnens explosion är i stor fara. 1980 upptäckte forskare att också ett litet antal kärnvapenexplosioner skapar så stora klimatförändringar att livet på jorden skulle bli svårt att överleva. Fenomenet gavs namnet ”Atomvinter” och innebär att radioaktivt damm, sot och aska från städerna som angrips förs upp till stratosfären av de enorma eldstormar som explosionerna utlöser.
Där blockeras solens ljus. Himlen mörknar och medför torka och kyla till planeten. Temperatursänkningar på 20 eller till och med 30 grader Celsius i många av världens jordbruksregioner förväntas.
Miljarder människor kommer svälta ihjäl när livsmedelsproduktionen misslyckas och en ”kärnvapensvält” breder ut sig.
Terrorbalans
Konsekvenserna drabbar även det angripande landet, vilket anses förklara att inte någon makthavare ännu startat ett kärnvapenkrig.
Ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och får aldrig utkämpas. Det enda nyttan våra nationer har av kärnvapen är att se till att de aldrig kommer att användas. Men vore det då inte bättre att ta bort dem helt?
Citat ovan från president Ronald Reagan som var skeptisk till kärnvapen och bidrog till en omfattande nedrustning av dem – trots en militaristisk inställning i övrigt.
Det finns idag nästan tiotusen kärnvapen fördelade på åtminstone nio länder. Antalet länder kan vara högre eftersom uppgifter om vissa länders innehav inte kunnat bekräftas.
När världens stormakter alla skaffat kärnvapen antogs krig kunna undvikas genom en så kallad ”terrorbalans”. Att angripa någon skulle leda till så omfattande vedergällning att ingen förmodas vilja anfalla först.
Men för att detta ska fungera måste dels alla parter har kontroll hela tiden, vilket vi vet inte är fallet. Misstag kan hända. Och i exempelvis Ryssland rapporteras om fall av bristande säkerhet och bevakning av kärnvapenanläggningar vilket kan leda till stölder. Även dataintrång nämns som en potentiell risk.
Men ett krig kan också utlösas om eller när en mycket oansvarig person kommer till makten i någon av länderna med kärnvapen.
Incidenter som nästan utlöste kärnvapenkrig
1957 En atombomb föll ut från ett flygplan över New Mexico. Det blev en explosion ingen kärnvapendetonation.
1959 Ett B-47 bombflygplan tappar en atombomb över South Carolina. Den landade i en villaträdgård och förstörde villan men kärnvapnet detonerade inte.
1961 Ett B-52 bombflygplan bröts mitt itu och två atombomber föll mot marken. Endast en strömbrytare hindrade bomberna från att explodera.
1962 Kubakrisen. En sovjetiskt ubåt angreps av Usa. Ubåtskaptenen fattade beslut om att avfyra kärnvapen, men besättningen övertygade honom om att ändra sig.
1965 En amerikanskt flygplan tappar en atombomb nära Japan. Bomben hittas aldrig.
1966 Över Spanien kraschar ett amerikanskt bombplan med ett tankplan och tappar fyra atombomber. 1400 ton jord blir kontaminerad och måste saneras.
1968 Ett amerikanskt bombplan med fyra vätebomber ombord fattar eld och störtar på Grönland. Larmet gick att ett kärnvapenkrig hade utbrutit men hämndanfallen stoppades i tid.
1979 Ett stort antal inkommande missiler upptäckts av fyra amerikanska ledningscentraler. Som vedergällning förberedes ett stort antal kärnvapen för avfyrning. Innan de hann skjutas iväg upptäcktes att larmet var en simulation som av misstag sänds till ledningscentralerna.
1980 I Arkansas är en 9-megaton stridsspets med i en olycka och slungas iväg över 100 meter men exploderar inte.
1983 Sovjets system varnar för inkommande missiler visar att de är anfallna. Endast på grund av envisheten och modet hos en enda man, Stanislav Petrov, som var operatör, övertygas ledningen om att det är falsklarm.
1995 Rysk radar upptäcker inkommande missiler och president Yeltsin kommer så långt som till att öppna kärnvapenportföljen innan det blåses av.
2007 Sex kärnvapenbestyckade kryssningsrobotar lastas av misstag på ett bombflygplan. Det tog 36 timmar innan misstaget upptäcktes.
Listan är i verkligheten betydligt längre eftersom den endast baserar sig på det som kommit allmänheten till kännedom. Ingenting tyder på att det inte hänt liknande händelser i Sovjet, ett land med stark censur.
Källa: ourworldindata.org.
