S vill snabbutreda om koranbränningar kan utgöra hets mot folkgrupp eller förargelseväckande beteende. Vilhelm Nilsson, professor i juridik vid Lunds universitet, är osäker på om en utredning är rätt väg att gå.
– Det finns en risk att politikerna trampar polisen på tårna. Det är trots allt polis och åklagare som har att pröva de enskilda fallen, säger han.
Han tycker att politikerna bör invänta utfallet av de prövningar som just nu ligger hos domstol. Först då vet vi om koranbränningarna kan utgöra hets mot folkgrupp.
– Det vore också intressant att pröva var gränsen går för förargelseväckande beteende. Men det blir polis och åklagare som avgör den gränsdragningen snarare än en utredning, säger han.
"Juridiken långsam"
Regeringen har tillsatt en utredning som ska ta reda på om koranbränningar kan begränsas med hänvisning till hot mot rikets säkerhet, genom att ändra ordningslagen. Utredningen ska vara klar till sommaren, men enligt Magdalena Andersson borde det kunna gå snabbare.
Enligt Vilhelm Nilson finns det dock en poäng med att inte skynda på.
– Jag förstår frustrationen både hos politiker och allmänheten, men juridiken är långsam både när det kommer till lagstiftning och rättsprocesser.
”Mycket på fötterna”
Enligt Vilhelm Nilsson är det här frågor som ”mår ganska bra av” att funderas igenom ett tag.
– Systemet är uppbyggt så att man ska ha tid att tänka efter var gränserna ska gå, säger han.
TT: Skulle det gå att stoppa en koranbränning med hänvisning till förargelseväckande beteende?
– Utgångspunkten är att man inte ska vägra något i förhand. Om något går fel ska man se på det i efterhand och ingripa.
Om man däremot vet att det är väldigt stor sannolikhet att det begås brott under till exempel en demonstration, för att det har skett flera gånger tidigare, då skulle man kunna vidta åtgärder både om det rör hets mot folkgrupp eller förargelseväckande beteende. Men då måste man ha ganska mycket på fötterna, säger han.
