Är du en plugghäst, bokmal eller klok som en uggla? Då kanske du vill läsa mer på ämnet djurrätt, som väcker allt mer uppmärksamhet och även sätter sina spår i kulturen. Här kommer några kulturtips!
Lina Gustafsson arbetade som veterinär och brukade föra dagbok på bussen hem från jobbet. En av hennes arbetsuppgifter var att övervaka när grisar avlivades. Hon fann det svårt att se skräcken i deras ögon när de långsamt bedövades med koldioxid. En varelse som hon i sin roll som veterinär var satt att skydda och bota från sjukdomar var död på några minuter. Hon kände att hon började avtrubbas allt mer. Upplevelserna fick henne att sluta på sitt jobb och istället ge ut en rapportbok för att skildra våldet mot djuren. Lina Gustafsson har en bakgrund inom djurrättsrörelsen och har mestadels arbetat på djursjukhus. Med boken ville hon göra något för djuren i det industriella lantbruket som ofta glöms bort och sällan ses som individer. Bokens titel alluderar klassikern Rapport från en skurhink av Maja Ekelöf. På liknande sätt beskriver Lina Gustafsson sitt arbete självbiografiskt men också sakligt kring alla de makabra moment som köttproduktion innebär.
Rapport från ett slakteri, av Lina Gustafsson
De kravlösa kravgårdarna
En kravmärkning på ett lantbruk ska garantera god djuromsorg och vara ett sätt för konsumenterna att ställa krav på matproducenterna att leva upp till vissa standard. Det grävande och undersökande tv-programmet Uppdrag granskning visade med sitt program Kravgårdarna från 2021 att det inte alltid går till på det sättet. I en kartläggning undersöktes trettio kravgårdar som på olika sätt brustit mot djurskyddslagen. Fyra av bönderna hade dessutom dömts för djurplågeri. Programmet har fått folk att ifrågasätta huruvida kravmärkningen fungerar som den ska och fått organisationen bakom Krav att skärpa sina kriterier.
Kravgårdarna, av Uppdrag granskning SVT.
Podcast för djurrätt
Det här är en podcast för dig som är intresserad av djurrätt, djurskydd och vego. Podcasten bjuder in olika gäster som tillsammans med Djurens rätts experter går igenom aktuella frågor. Det kan vara snabba kast som i avsnitt 56 i mars som handlade om LRF:s uttalande om klimatkylande kor, fågelinfluensa bland minkar och välfärden för fiskar. Andra avsnitt kan behandla ämnen som hur man kan göra en elitsatsning på idrott och samtidigt vara vegan, eller hur man firar en djurvänlig jul. Podden finns bland annat på Spotify och på Youtube, samt på djurens rätts hemsida.
På djurens sida, en podcast av Djurens rätt.
Vad känner djur?
Per Jensens bok ger läsarna en inblick i djurens värld och hur de upplever känslor. Som professor i etologi, läran om djurs beteenden, skriver han om hur exempelvis en ko kan längta efter en kalv som precis har tagits ifrån henne. Djurs upplevelsevärld är inte helt väsensskild från vår egen. Om vi känner till att djur kan vara lika individuella och unika likt oss själva och även känna känslor precis som oss, hur kan vi då fortsätta att behandla dem som vi gör och i förlängningen äta dem? Per Jensen har tidigare skrivit om hundars beteende och känsloliv, men nu breddar han ämnet och tar in den senaste forskningen. Vad tycker hönor om andra hönor, kan grisar lida av existentiella kval och hur uppfattar djuren oss människor?
Djurens känslor – och vår känsla för djur, av Per Jensen.
När aktivister blir vuxna
Just animals är en nya finsk dokumentär om den unga aktivisten Saila och hennes syster Mai som kämpar med att uppmärksamma djurplågeri. Efter att ha erkänt öppet att hon har filmat på bondgårdar blir Saila känd och drabbas samtidigt av de legala konsekvenserna då en rättegång inleds. Medan systern Mai väljer att fortsätta sitt engagemang inom systemet genom att arbeta för Greenpeace fortsätter Saila sin aktivism, samtidigt som hon inser att det blir allt svårare att övertyga människor om djurens lidande. För manus och regi står Saila Kivilä som i filmen försöker rannsaka sig själv, hur kan man rädda djuren, när man även behöver rädda sig själv.
Just animals, regi: Saila Kivilä och Vesa Kuosmanen
Vad är karneism?
Melanie Joy är psykologen och författaren som ställde frågan varför har olika förhållningssätt till olika djur. Hennes bok från 2009 Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor, blev startskottet för karnismen. Karnism är den ideologi som normaliserar konsumtionen av vissa djur, särskilt boskap, medan det förkastar konsumtionen av andra djur. Hon har också grundat organisationen ”Beyond Carnism”, som syftar till att öka medvetenheten om karnism och främja veganism och djurrätt.
Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor av Melanie Joy.
Samtal om Martha Nussbaums
Vilka skyldigheter har människan när djur far illa? I programmet av Filosofiska rummet diskuteras den amerikanska filosofen Martha Nussbaum, som är känd för sitt arbete inom området rättvisa, etik och politisk filosofi. Vi har allt större kunskap om djurs medvetande och förmåga att känna känslor vilket har gjort att vi också bör omvärdera vår syn på hur vi behandlar djur moraliskt och juridiskt. Martha Nussbaum behandlar de frågorna i sin bok Justice for animals – Our collective responsibility
Martha Nussbaum – om rättvisa åt djur, ett program av Filosofiska rummet, SR
En vegansk värld
Letar du efter konkreta och praktiska råd för att göra världen mer vegansk? Kanske finns de i Tobias Leenaerts bok Så skapar vi en vegansk värld – ett pragmatiskt förhållningssätt, som är ett samarbete mellan bokförlaget Trinambai och Djurens rätt. Tobias Leenaert är en belgisk författare och förespråkare för veganism och djurrätt. Han är grundaren av EVA, en organisation i Belgien som arbetar för att främja en växtbaserad livsstil och veganism. I boken ges pragmatiska och enkla tips på hur man kan främja veganism utan pekpinnar och skrämselpropaganda. Han har också diskuterat betydelsen av att arbeta med företag och andra institutioner för att öka utbudet av veganska alternativ och göra det lättare för människor att välja en växtbaserad livsstil.
Så skapar vi en vegansk värld – ett pragmatiskt förhållningssätt, av Tobias Leenaert
