Datorspel är en hobby som mängder av unga sysslar med. Samtidigt är det också plattformar där högerextremism och hatkultur tagit allt större utrymme och där unga riskerar att radikaliseras. Det visar en ny rapport som stiftelsen Expo publicerar idag.
Datorspel kan vara en avkopplande fritidsaktivitet. Men det kan också vara en plats där högerextrema krafter försöker normalisera hatiska åsikter. Idag publicerar Expo rapporten Fulspel i spelrummet. Här ges en introduktion till gamingmiljön och rapporten visar hur högerextremister kapar plattformar för sin propaganda.
Bland annat konstaterar Expo att andelen som möter budskap om vit makt i spel mer än fördubblats från 2021 till 2022. De visar också hur anonymiteten och bristen på filter och kontroller ”ger extremister tillgång till en stor publik unga de aldrig skulle nå med flygblad och klistermärken”.
– Det finns en stor kunskapslucka om hotet från antidemokratiska krafter i barn och ungas sociala utrymmen. Vi hoppas att rapporten kan bidra till att fler ska öppna ögonen, säger rapportförfattaren Åsa Mitchell i en artikel på Expos hemsida.
I en debattartikel i Aftonbladet skriver representanter för Expo vidare att ”(b)arn och unga saknar ofta kunskap och förmåga att förstå de extremistiska krafter som de utsätts för, och har en lägre tröskel för radikalisering”.
Även om branschen börjat arbeta med att stoppa hatkultur och radikalisering så går det för långsamt, menar hon. Det saknas också forskning om vilka metoder som är framgångsrika. Det kan leda till att reaktioner att från föräldrar, skolor och lagstiftare, samt åtgärder som tas, inte blir konstruktiva.
– Vi vill skapa förutsättningar för en dialog om hur spelbransch, myndigheter och civilsamhälle tillsammans kan vända utvecklingen, säger Åsa Mitchell till Expo.
Rapporten är den första av tre i projektet Fulspel, som genomförs med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), och som avslutas med ett seminarium den 5 december.
