Regeringens repressiva åtgärder mot ungas brottslighet har inget stöd i forskningen, det menar bland andra Elevernas riksförbund.
– Vi ser att det inte ger positiva effekter likt förebyggande åtgärder såsom mer resurser till skolan, personaltäthet och en elevhälsa som får medel som de behöver, säger förbundsordförande Maja Sjögren.
En rad debattörer, däribland Elevernas riksförbund och forskare från flera universitet, kritiserar i en debattartikel i Göteborgs-posten regeringens föreslagna åtgärder, som skärpta straff, sänkt straffmyndighetsålder och ungdomsfängelser, för att sakna stöd i forskningen.
– Vi märker att debatten som förs kring elever har hårdnat, det pratas om hårdare tag och straff. Vi ser att det är en repressiv åtgärd som inte ger positiva effekter likt förebyggande åtgärder såsom mer resurser till skolan, personaltäthet och en elevhälsa som får medel som de behöver, säger Maja Sjögren, förbundsordförande i Elevernas riksförbund.
I somras tillsatte regeringen en utredning som ska se över över straffrabatten för omyndiga gärningsmän och en sänkning av straffmyndighetsåldern från dagens 15 år. I oktober beslutade regeringen att förbereda för särskilda ungdomsfängelser.
– Vi bevittnar i dag en grov brottslighet bland barn och unga som vi aldrig tidigare har sett. Vi måste mobilisera på bred front för att vända den här utvecklingen. Det handlar om att skydda samhället från den grova kriminaliteten, men också om att skydda barn och unga från att utnyttjas till att begå fruktansvärda våldsdåd, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Trygghet är en förutsättning
Elevernas riksförbund med flera skriver att ”trygghet är en förutsättning för lärande, något som i sin tur har en vaccinerande funktion mot senare kriminalitet och socialt utanförskap”.
Maja Sjögren är oroad över utveckligen för barns rättigheter.
– Forskningen och eleverna själva vittnar om att elevinflytande, exempelvis, är avgörande för att skapa en trygg skolmiljö. Elevinflytande säkerställer bland annat att eleverna känner sig inkluderade, införstådda med ordningsregler, känner en ömsesidig respekt för skolans vuxna och skapar trygga unga som vågar lyfta sin väldigt viktiga röst. Det är då anmärkningsvärt att inte politikerna lägger större fokus vid det, säger hon, och fortsätter:
– Regeringen visar inte tecken på att situationen ska förbättras heller utan snarare försämras drastiskt. Det är också svårt att se barnperspektivet i förslag som ungdomsfängelser eller jourskolor. Deras syn är tydlig i politiken som förs: barn har ingen makt över sina egna liv och vuxna vet bäst. Det är förkastligt. Regeringen behöver lyssna till eleverna.
Debattörerna vill ordinera ”ett forskningsbaserat recept”; att regeringen tillför resurser för att öka vuxennärvaron i förskola och skola, att Skolverket går vidare med att kartlägga kränkningar och mobbing samt att ge långsiktig och bred finansiering för civilsamhället – för en trygg fritid.
Brottsförebyggande åtgärder
Även polisen Nadim Ghazale skrev nyligen på temat i artikeln Begreppen förvrängs när kriminalitet kommer på tal på DN debatt. Enligt honom kanske politiker inte förstår, inte tror på eller inte vill ta till sig vad som är brottsförebyggande åtgärder.
”Det är som om regeringsunderlaget försöker annektera förebyggande-begreppet på ett sätt som förvränger det bortom igenkänning. Detta genom att få repressiva åtgärder, så som straffskärpningar och ungdomsfängelser, att låta förebyggande. Troligtvis kan det härledas till frånvaron av verkliga satsningar på faktiska brottsförebyggande insatser. Den nya inslagna hårda vägen må vara nödvändig och riktig; den är dock inte vad långsiktigt brottsförebyggande arbete innebär,” skriver Nadim Ghazale.
Han ger också förslag på en rad åtgärder, som närvarande vuxna, tidiga insatser från socialtjänsten och minskad segregation.
