Riksdagen sa ja till ny terroristlag

Lagen, som träder i kraft den 1 juni, har beskrivits som ett viktigt steg för att få Turkiet att godkänna Sveriges Natomedlemskap.

Arbetet med lagen påbörjades dock flera år innan den svenska ansökan lämnades in till försvarsalliansen.

Lagen syfte är att kunna straffa handlingar som syftar till att stärka, främja eller understödja en terroristorganisation och som i dag är svåra att komma åt.

Exempel på handlingar som kan utgöra bevis på deltagande i en terroristorganisation är: ta hand om utrustning, sätta upp läger, tält, ordna möteslokaler, anordna aktiviteter, laga mat eller ansvara för transporter.

Lagen har fått kritik. Lagrådet ansåg att den är otydlig och varnade för en risk för alltför långtgående kriminalisering.

Röstade nej

Vänsterpartiet och Miljöpartiet var dock de enda partierna som ville att riksdagen skulle säga nej till lagen.

– Det finns risk för att detta är ett steg till på ett sluttande plan, sade Gudrun Nordborg (V) i debatten inför riksdagens beslut.

Hon varnade för ett övervakningssamhälle och oroades för att till exempel läkare kan komma att straffas, som i fredstid vårdar människor som räknas till en terrororganisation.

Socialdemokraterna röstade för lagen, men ser problem med den.

– Även om lagförslaget är en del av den utredning vi tillsatte, så är vi oroliga, sade Anna Wallentheim (S) i debatten.

Hon varnade för att regeringen inte tillräckligt analyserat lagrådets kritik, innan den lade fram lagförslaget i riksdagen.

Utvärdera effekter

Wallentheim pekade på risken för att motstånds- eller befrielserörelser blir betraktade som en terroristorganisationer.

– Inte heller blir detta mindre problematiskt om svenska medborgare genom insamlingar, genom att upplåta lokaler eller delta i möten skulle kunna anklagas för att delta i en terroristorganisation, sade hon.

Socialdemokraterna vill att regeringen kontinuerligt ska följa upp och utvärdera effekterna av den nya lagen.

Moderaten Mikael Damsgaard ser inga sådana risker. Han pekade på att en handling inte ska ses som ett brott enligt lagen, om den är ringa eller med hänsyn till omständigheterna ”försvarlig”. Det skulle, enligt honom, bland annat kunna vara att delta i motståndsrörelse som arbetar för ett demokratiskt styrelseskick i en diktatur.

Riksdagen antog lagen med röstsiffrorna 268–34.