Glöd · Debatt

Replik: Med klimatsmarta drivmedel når vi klimatmålen

En bil tankas med biobränsle av palmolja i Malaysia 2010.

Mattias Goldmann svarar Jonathan Othén, som i en debattartikel den 28 april skriver att offentliga förvaltningar borde sluta köpa biodiesel eller HVO. Det vore ett allvarligt misstag, menar Goldmann.

DEBATT. Det vore ett allvarligt misstag att kraftigt minska användningen av biodrivmedel och kompensera utsläppsökningen med att klimatkompensera, som sverigedemokraten Jonathan Othén föreslår i Syre. Tre invändningar är centrala:

Biodrivmedel görs av avfall – palmoljan är nästan helt utfasad. Huvuddelen av de biodrivmedel som används i Sverige är avfalls- och restbaserade:

HVO är största biodrivmedlet och tillverkas av slakterirester och biprodukter från papperstillverkning. Klimatpåverkan är 8 g CO2e per megajoule energi jämfört med 95 g för fossil diesel; över 90 procent minskad klimatpåverkan enligt Energimyndighetens Drivmedelsrapport. Othén gör en stor poäng av att en del HVO kommer från Australien; det är dock bara 5 procent och mindre än hälften av andelen som redan i dag produceras i Sverige.

Biogas är huvudsakligen svensk, från gödsel, avloppsslam och matavfall. Klimatpåverkan är under noll (!) för dem som använder gödsel som annars skulle ha läckt metan till atmosfären.

FAME eller RME görs huvudsakligen från raps, med 75 procent lägre klimatpåverkan än för fossil diesel. Därtill bidrar raps som mellangröda till ökad avkastning av andra grödor.

Etanol görs huvudsakligen av majs, sorter som lämpar sig dåligt som mat. Klimatpåverkan är i snitt 85 procent lägre än för bensin. Största ursprungsland var 2021 Ukraina, som betonar att de behöver den handel som trots kriget kan fortgå.

Biodrivmedel kan mätta hungriga. Othén gräver upp den gamla konflikten ”food versus fuel”, där odling av grödor för biodrivmedel kan innebära minskad tillgång på mat och ”driva upp livsmedelspriserna”. Vi vet nu att livsmedelspriser följer oljeprisets upp- och nedgångar; minskat beroende av fossil olja bidrar till sänkta matpriser. Därtill leder klimatförändringarna redan nu till höjda livsmedelspriser, genom att skördar slår fel, behovet av konstbevattning ökar på vissa ställen, medan grödorna dränks i skyfall på andra håll – också detta en stark signal att skyndsamt skifta från de fossila drivmedlen till de förnybara. Därtill har andelen odlad mark minskat med 1.5 miljoner hektar de senaste tio åren enbart inom EU; LRF påtalar ständigt att det är inte någon brist på odlingsbar mark utan brist på  affärsmässiga förutsättningar att odla. Biodrivmedel kan förbättra kalkylen, inte minst genom att ge lantbrukaren intäkter för sådant som annars bara slängs.

Svensk skog hotas inte av biodrivmedel av avfall. ”Jag ser hellre naturliga skogar i vår närmiljö än palmoljeplantage på andra sidan jordklotet” skriver Othén. Hur det skulle hänga samman är svårt att förstå; biodiversiteten i svenska skogar hotas varken av palmoljan för margarin och kex eller av att vi i Sverige använder biodrivmedel från avfall och rester. Inga biodrivmedel görs av skog.

Reduktionsplikten är största användningsområdet för biodrivmedlen som sverigedemokraten kritiserar. Den är enligt Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet nödvändig för att nå de svenska klimatmålen. Därtill skyddar en successivt högre andel biodrivmedel oss från prischocker när Opec minskar produktionen, svenska kronan tappar värde eller krigförande länders oljeproduktion måste bojkottas. Det är därför hundratals företag varnar för att minskad efterfrågan på biodrivmedel ”skulle dra undan mattan för de företag som investerat stort i produktion av fossilfria drivmedel.”

Othén har däremot rätt på tre punkter, som är viktiga att ha med i det fortsatta arbetet för att nå klimatmålen:

Biodiesel kan avge högre halter av vissa luftföroreningar”, skriver Othén. Just genom att framför allt HVO är så lik fossil diesel att de kan blandas i vilka proportioner som helst, är också utsläppen ungefär de samma. Därför är fortsatt skärpta utsläppskrav viktiga, liksom en påskyndad omställning till elektrifiering – bådadera centrala i EU:s Fit for 55-klimatpaket som SD röstar emot. Othéns parti arbetar i praktiken för mer fossilt, med högre klimatpåverkan och dålig luft.

Palmolja bör skarpt ifrågasättas, och på samma sätt som vi fått bort den från biodrivmedlen, bör den bort från livsmedlen; bojkotta kakor, kex, margarin, tvål eller smink med palmolja. EU-kommissionen har föreslagit ett förbud mot palmolja i livsmedel, men Sverigedemokraterna är emot – på samma sätt som de stoppat att fossil naturgas skulle klassas som ohållbar. Othén bör börja med att läxa upp sina egna.

Skogen behöver mer av biodiversitet. Det är glädjande att Othén värnar de svenska skogarna och den biologiska mångfalden – men hans parti SD medverkar till en statsbudget som minskar anslagen för skötsel av värdefull natur med 45 procent och posten för skydd av värdefull natur med 32 procent. Naturvårdsverket varnar för att neddragningarna kommer slå extra hårt mot arbetet med skogsskydd, långt bortom vad Othéns förslag till ökad klimatkompensation kan ge. Det duger faktiskt inte att skriva fint i Syre om skogsskydd och samtidigt medverka till att det nedmonteras.

”Det är kanske inte en kioskvältare att en sverigedemokrat är kritisk mot miljöåtgärder”, skriver Othén med befriande självinsikt. Det har han troligen rätt i. Men det är ändå värdefullt att kritiken mot det förnybara – och därmed försvaret av det fossila – så tydligt har avsändaren Sverigedemokraterna, det enda parti som inte står bakom vare sig Sveriges eller EU:s klimatmål.