Glöd · Debatt

Praktiska och estetiska ämnen skapar mening för eleverna

Bild och andra praktiska och kreativa ämnen behövs i skolan, skriver sju debattörer.

I förslaget till ny timplan för grundskolan har man tagit bort ämnet elevens val och lagt tiden mestadels på SO och NO. Men elever behöver få välja vad de ska göra, och många väljer kulturella ämnen, som är viktiga för meningsskapandet, skriver sju debattörer från Bildlärarnas riksförening.

DEBATT. Det förslag utbildningsdepartementet lade ut för ny remissomgång, angående ny timplan, har besvarats av ett stort antal remissinstanser, däribland Bildlärarnas riksförening, BLRF.

Bildlärarnas riksförening har gjort en konsekvensanalys på timplaneförslaget att ta bort elevens val-tiden för att stärka SO- och NO-ämnena. En mycket liten del av elevens-val-tiden föreslås läggas ut på bild-, musik- och hemkunskapsämnena. Samma remissförslag har nu behandlats vid två tillfällen de två senaste åren, men inget formellt beslut har ännu tagits av riksdagen.

BLRF:s konsekvensanalys visar att praktisk-estetiska ämnen i grundskolan, som enligt lag ska erbjudas samtliga grundskoleelever, konsekvent undermineras av politikers okunskap och populistiska beslut. De teoretiska ämnena växer medan de praktiska reduceras (förutom idrott och hälsa som av samhällsekonomiska skäl förväntas minska sjukvårdsbudgetens ansträngda resultatsiffror genom ökad fysisk träning och hälsomedvetenhet).

BLRF ser elevernas behov av meningsskapande aktiviteter i skolan. Vi ser elevernas behov att få träna och göra om tills de lyckas. Vi ser också rädslan att misslyckas, att hamna utanför och stängas ute från ett värdigt liv. Vi ser elever som mer fokuserar på ett betyg än på att bygga upp en verklighetsbaserad bild av då, nu och sen.

Skapar mening hos ett barn gör man genom att uppmuntra undersökande, lek och nyfikenhet. Skadar meningsskapandet hos ett barn gör man genom att ständigt mäta och väga deras prestationer, gärna utifrån smala matriser, och under sträng tidspress. Vill politikerna se bättre Pisa-resultat måste de välja rätt väg framåt. Eleverna kan inte skrämmas till bättre resultat! De behöver utbildade lärare, tid och fungerande arbetsmiljöer. Och eleverna behöver känna meningsskapande i skolan. De behöver en skola där demokratiska värderingar vägleder dem framåt i rätt riktning!

Genom att urlaka ämnen som bild, musik, slöjd och hemkunskap lyckas rådande skolpolitik underminera samhällsmedborgares möjligheter att ta del av den breda kulturella omvärld de befinner sig i. Alternativen ”snuttifiering” eller en begränsad ”kanon” är inte rätt väg att bygga demokratier. Det är istället signifikativt för diktaturer.

Skolinspektionen väljer att inte uppmärksamma dessa ämnen och den resursbrist som de lider av. Att läget är illa är en underdrift. Utbildade pedagoger, anpassade undervisningslokaler, relevant teknisk utrustning, material och tid saknas för att uppfylla Lgr22.

I de praktisk-estetiska ämnena undersöks värderingar, demokratiska handlingsalternativ, sociala normer och etiska frågor. Det är här vi skapar demokrati och ett hållbart samhälle, via praktiskt handlande … eller inte! En demokratiskt och hållbart utformad skola kan inte vara utan en fungerande bild-, musik-, slöjd- och hemkunskapsundervisning. Det är också här visioner, innovationer och kreativt skapande ska generera nya kreatörer som kan upprätthålla de höga siffrorna för export av musik, spel och design. Det är i de praktisk-estetiska ämnena aspekter av hållbar produktion och konsumtion blir reell verklighet.

Och genom elevens val har många skolor gett eleverna möjlighet att fördjupa sig i dessa intresseområden. Andra skolor har skapat nya aktiviteter att prova på som inte annars hinns med, som till exempel museibesök, föredrag, teater/show-uppsättningar eller exkursioner i naturen.

Att ge eleven ett eget val är att skapa mening för eleven. Skolor har varit kreativa i att hitta meningsskapande aktiviteter. I många skolor väljer eleverna att fördjupa sig i kulturyttringar som bild, musik, hantverk, dans och drama. Det visar att mening skapas och gestaltas via kulturella uttrycksmedel. Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola.

Ämnesutbildade lärare, utökad timplan gällande bild, musik, slöjd och hemkunskap – och ett elevens val, begränsad gruppstorlek och en fungerande arbetsmiljö med aktuell teknisk utrustning anpassad till Lgr22, samt färre antal elever att undervisa för respektive ämneslärare, är inte en önskan eller ett orimligt krav – det är alternativet framåt för en meningsskapande och hållbar skola!