Radar · Integritet

Hemlig dataavläsning – kräver lagändring

Enligt Åklagarmyndigheten användes hemlig dataavläsning mot 365 personer under 2022.

Hemlig dataavläsning ses som ett av polisens vassaste verktyg i brottsbekämpningen.
Metoden föreslås bli permanent och till viss del utvidgas, precis som kritikerna varnade för.

Polisens fick 2020 möjlighet att genom tekniska hjälpmedel ta sig in i misstänktas mobiltelefoner, datorer och mejlkonton.

På grund av att metoden innebär en så pass stor integritetskränkning, så gjordes lagen om hemlig dataavläsning tillfällig fram till sista mars 2025.

Nu har hemlig dataavläsning utvärderats. Utredaren, hovrättspresident Ylva Norling Jönsson, anser att lagen bör permanentas, eftersom verktyget är polisens vassaste hemliga tvångsmedel.

– Man kan komma åt krypterad information som inte är åtkomlig genom andra hemliga tvångsmedel, säger hon.

Norling Jönsson pekar på att hemlig dataavläsning använts i mer än dubbelt så stor omfattning än vad man bedömde skulle bli fallet när lagen infördes.

– Det tycker jag ändå tyder på att den är ganska vass, säger hon.

Slå på kameran

Enligt Åklagarmyndigheten användes hemlig dataavläsning mot 365 personer under 2022. I 23 procent av ärendena bidrog de inhämtade uppgifterna till att den misstänkte kunde åtalas.

Utredningen föreslår nu en viss utökning av tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning.

Polisen har efterfrågat en möjlighet att kunna slå på en mobiltelefons eller dators kamera för att även kunna utreda vem som ”skäligen” kan misstänkas för ett brott. Det föreslås nu bli möjligt.

– Det kan vara viktigt om man till exempel vet att de begås allvarlig brottslighet från en mobiltelefon eller dator, men inte vet vem som använder datorn, då kan det vara viktigt att kunna slå på kamerorna, säger Norling Jönsson.

Det föreslås också förenklade bestämmelser som gör att det blir lättare att utfärda tillstånd till polisen att få använda sig av hemlig dataavläsning.

Dessutom ska all lagrad information på till exempel en dator få hämtas in under den tiden hemlig dataavläsning pågår, oavsett hur länge sedan det var som informationen skapades.

Ökad risk

För att stärka integritetsskyddet föreslås tydliga regler om att information och uppgifter som samlats in, men inte får granskas och bearbetas, ska förstöras. Den hemliga dataavläsningen ska även dokumenteras bättre, vilket underlättar kontroller av att allt gått rätt till.

Utredaren medger att förslagen innebär en ökad risk för den personliga integriteten, men anser att de ändå är proportionerliga i förhållande till vad man uppnår i brottsbekämpningen.

Norling Jönsson påpekar att staten visserligen har en skyldighet att se till att integriteten inte kränks mer än absolut nödvändigt när brott utreds. Men hon understryker att staten också har en skyldighet att skydda individer från den integritetskränkning det innebär att bli utsatt för ett brott av andra.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bedömer att de samlade förslagen kommer att leda till att hemlig dataavläsning blir ännu mer rättssäker än i dag.

– Min utgångspunkt är att den här lagstiftningen ska permanentas på det sätt utredaren föreslår, säger han.