Radar · Inrikes

Bakslag för målsägande i Lundin-rättegång

Demonstranter och advokater anländer till Stockholms tingsrätt i samband med att rättegången om medhjälp till grovt folkrättsbrott inleddes den 5 september.

Brottsoffer i Lundin Oil-målet har begärt skadestånd på 110 miljoner kronor. Nu slår domstolen fast att de inte kan få sina anspråk prövade i den pågående rättegången.
– Det blir i praktiken omöjligt för dem att få rättvisa, säger Ebony Wade på Civil Rights Defenders.

Sveriges genom tiderna största rättegång pågår sedan i september i Stockholms tingsrätt. Där står Ian Lundin och Alex Schneiter, tidigare företrädare för Lundin Oil, numera Orrön Energy, åtalade för medhjälp till grova krigsbrott i Sudan åren 1999–2003.

Enligt åtalet kände de båda bolagstopparna till att landets militär, understödd av regimtrogna miliser, mördade och fördrev människor för att skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering i södra Sudan, numera Sydsudan.

I målet finns 32 målsägare, civila offer för militärens övergrepp, som lämnat in anspråk på sammanlagt 110 miljoner kronor i skadestånd. Men nyligen beslutade Stockholms tingsrätt att de inte längre kan få sina anspråk prövade inom ramen för rättegången.

Kom in för sent

Anledningen är enligt domstolen att anspråken, som lämnades in tre veckor innan rättegångsstart, är vagt formulerade och kom in för sent – trots att målsägarbiträdena sagt att de skulle vara färdigställda i slutet av 2022. I fem fall saknas fullmakt från målsäganden, varför domstolen i de fallen inte anser sig kunna handlägga anspråken.

”Med hänsyn till det som nu har sagts måste det anses vara målsägandena själva – genom målsägarbiträdena – som har föranlett den uppkomna situationen”, skriver domstolen i beslutet.

Beskedet innebär att frågan om skadestånd avskiljs från brottmålet och ska prövas som separata tvistemål.

”Bakslag för brottsoffren”

– Det här gör det betydligt svårare och i praktiken nästan omöjligt för dem att få upprättelse och få sin sak prövad i domstol, säger Ebony Wade, jurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

– Från ett människorättsperspektiv är det här ett stort bakslag för brottsoffren.

Att skadeståndsanspråken ska prövas som separata tvistemål innebär att de målsägande – fördrivna sudanesiska bybor – om de förlorar tvingas betala Lundins och Schneiters rättegångskostnader.

Eftersom de inte är svenska medborgare är de dessutom skyldiga att på förhand ställa säkerhet för rättegångskostnaderna i tings- och hovrätt, som av Lundintopparnas försvar uppskattats till 500 000 kronor per tvistemål, för att överhuvudtaget få sin sak prövad.

– Man kan ställa sig frågan om det är rimligt att en målsägande, som är den som är utsatt för brott, ska stå för sådana kostnader. Det krävs väldigt mycket resurser och de här målsägandena har sannolikt inte de resurserna. Därför blir det i praktiken omöjligt att få rättvisa, säger Ebony Wade.

TT söker målsägandebiträdena Thomas Bodström och Anders Sjögren.

Ian Lundin och Alex Schneiter nekar till brott.