Radar · Miljö

Djuphavens öde på spel – förhandlingar krånglar

Förhandlingarna handlar om skyddet av djuphaven som täcker 45 procent av jordens yta.

Framtiden för livet i de fria haven kan avgöras i veckan då ett historiskt skyddsavtal är tänkt att ros i land. Men slutförhandlingarna har kärvat rejält.

Förhoppningarna har varit stora om att de pågående FN-förhandlingarna i New York, som har passerat halvtid, ska utmynna i ett historiskt avtal för hur djuphaven ska skyddas. Förhandlingarna har pågått under ett drygt decennium och avbröts nära mållinjen för ett halvår sedan.

Men nya ”omfattande” förslag som lagts fram har gjort att förhandlingarna förlorat tid och momentum och lett till ökad polarisering mellan länderna, uppger Sveriges chefsförhandlare Niklas Kebbon via mejl för TT.

”Avsikten att återuppta förhandlingarna där man slutade i augusti kom lite på skam”, skriver Kebbon.

De nya förslag som har kommit upp på bordet handlar enligt Kebbon bland annat om hur skyddet av stora havsområden ska finansieras, och om hur förväntade vinster från användning av marina genetiska resurser ska fördelas. Det sistnämnda var den fråga som gjorde att förhandlingarna föll på målsnöret sist.

Nu pågår ett intensivt arbete för att söka kompromisser, enligt Kebbon.

Avtalet skulle beröra de hav som inget land äger eller kan bestämma över, och som täcker 45 procent av jordens yta. I dag saknas i stort sett miljöregler för dessa hav.

Förhandlingarna ska enligt plan avslutas på fredag den 3 mars.

Fakta: Knäckfrågorna

Här är några knäckfrågor för att nå ett nytt havsavtal, kallat BBNJ, Biodiversity Beyond National Jurisdiction:

– Hur ska vinsterna fördelas när man hittar arvsanlag hos organismer i havsdjupen som kan användas för att ta fram exempelvis nya läkemedel?

–Hur ska utvecklingsländer få hjälp att bättre kunna ta tillvara genetiska resurser från djuphaven?

– Hur ska kostnaden för att inrätta naturreservat på de fria haven fördelas?

– Hur ska företag eller nationer som vill bedriva verksamhet som kan påverka djuphaven bli skyldiga att göra en samlad bedömning av konsekvenserna för miljön?

– Vad ska hända om någon bryter mot det juridiskt bindande avtalet? Ska tvister exempelvis hamna i Internationella domstolen i Haag?

Källor: Niklas Kebbon och Frida Bengtsson.