Många talar om vinsterna i välfärden, men ingen talar om bankernas miljardvinster. Partiet Nyans vill ha hårdare regleringar av bankbranschen för att underlätta för barnfamiljer som drabbats av kriserna under de senaste åren, skriver partiledaren Mikail Yüksel.
DEBATT. Aftonbladet rapporterar att Swedbank, Handelsbanken, SEB och Nordea gjorde en samlad vinst på 46 miljarder kronor under årets första kvartal, samtidigt som tiotusentals svenskar kämpar med att betala bolånen.
Bankernas miljardvinster mitt i en kris visar att vi har ett systemfel, och det är politikens uppgift att vidta åtgärder genom regleringar på marknader som inte fungerar, men regeringen ser helt handlingsförlamad ut avseende den högaktuella frågan om bolåneräntor.
Hur fungerar bolån i Sverige? Man kan förklara detta enklast på följande sätt: Det kapital bankerna lånar ut till bolånetagare lånas antingen via Riksbanken eller genom eget intjänat kapital eller genom inlåning från kunder (sparkonton) med en lägre ränta än bankerna lånar ut för. Lånar bankerna via Riksbanken så styrs lånet bland annat av styrräntan.
SR rapporterar att bankernas vinstmarginal på bolånen minskar i samband med Riksbankens höjningar på styrräntan. Slutet av mars var bankernas så kallade bruttomarginal, alltså skillnaden mellan den ränta som kunderna får betala för sina rörliga bolån, minus den ränta som bankerna själva får betala när de lånar upp pengarna, 0,56 procentenheter. Trots detta fortsätter bankerna att göra miljardvinster på bolåneräntor.
Riksbanken har höjt styrräntan till 3,5 procent från och med 3 maj 2023 och utlåningsräntan (den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten i den stående utlåningsfaciliteten) är för närvarande 0,10 procentenheter högre än styrräntan. Vidare har Swedbank en rörlig listränta på 5,44 procent (senast ändrad 12 maj), SEB på 5,49 procent (senast ändrad 5 maj), Nordea på 5, 59 procent (senast ändrad 10 maj) och Handelsbanken på 5,44 procent (ändrad i april). Den lägsta bolåneräntan ligger på 5,44 procent, och är 1,84 procentenheter respektive 1,94 procentenheter högre än Riksbankens utlåningsränta och styrräntan.
Sverige har en hyresrättsmarknad som inte fungerat under de senaste 20 åren. Köerna till hyresrätterna har blivit allt längre, samtidigt som det enda alternativet att få sig ut ur bostadsknipan blir dyrare i samband med Riksbanken räntehöjningar och bankernas vinstjakt. Riksdagspartierna är flitiga med att prata om vinster i välfärden, men det råder tystnad om vinster i bankbranschen, som inkasserat 46 miljarder kronor under årets första kvartal.
Partiet Nyans anser därför att det behövs hårdare regleringar av bankbranschen för att underlätta för barnfamiljer som drabbats av de senaste årens kriser och inflation. Vi föreslår därför tak på bolåneräntor. Förslaget innebär som sagt att staten ska införa ett tak på bolån så att bankerna inte kan låna ut med en högre ränta än den nivå som staten bestämmer. Låt oss konkretisera förslaget: Styrräntan är 3,5 procent och utlåningsräntan är 3,6 procent. Staten inför ett tak på 0,30 procent. Då blir bolåneräntan max 3,9 procent om man utgår från utlåningsräntan.
Det är dags att agera med effektiva styrmedel när barnfamiljer går på knäna och allt fler hushåll hamnar hos Kronofogden samtidigt som bankernas storvinster når till nya nivåer. Om marknaden inte tar sitt ansvar mitt i en brinnande kris, måste staten svara med regleringar. Förslaget om tak på bolåneräntan behöver dock en snabb utredning och fler detaljer behöver vägas in.
