Ska Viktor Orbán få vara ett av EU:s ansikten utåt? Nej, tycker ledamöter i EU-parlamentet som vill stoppa Ungern från att vara ministerrådets ordförandeland nästa år.
I en resolution som förbereds inför EU-parlamentets tvådagarssittning i Bryssel på onsdag och torsdag manas till nya åtgärder gentemot Ungern.
En majoritet i parlamentet har redan lyckats få EU:s medlemsländer i ministerrådet att inleda en så kallad artikel 7-process mot Ungern, med anledning av oro över utvecklingen i landet om allt från korruption till yttrandefrihet och domstolsväsendets minskade oberoende.
Nu höjs även röster för att stoppa Ungern från att ta över den roterande rollen som ordförandeland i EU:s ministerråd från den 1 juli 2024.
– Ungern skulle få tala för EU:s 27 medlemsländer, när vi vet vad de säger om migranter och hbtqi-rättigheter. Det är dags att titta noga på det ordförandeskapet, säger franska EU-parlamentsledamoten Gwendoline Delbos-Corfield till nyhetssajten Politico Europe.
Nej från länderna
I resolutionen ifrågasätts om Ungern verkligen kan klara av att vara ordförande och ministerrådet uppmanas att agera. Annars hotas med ”lämpliga åtgärder”.
Något stoppande av Ungern lär dock inte bli aktuellt. Från ministerrådets sida avvisas den tanken närmast kategoriskt redan på förhand.
– Parlamentet har rätt att uttala sig om i princip vad det vill, men frågan om det roterande ordförandeskapet är fastslagen i fördragen och jag tror inte att det finns varken anledning eller önskemål bland medlemsstaterna att avvika från det, säger en högt uppsatt EU-källa på en briefing i Bryssel.
Källan konstaterar samtidigt att det ingår i ordförandelandets uppgift att hålla ihop EU-länderna och inte framhäva sina egna åsikter.
Förhör på tisdag
Vid sitt EU-ministermöte på tisdag ska medlemsländerna formellt höra både Ungern och Polen, som också är föremål för en artikel 7-process, om hur länderna ser på den kritik som flitigt framförts från övriga EU.
Processerna skulle kunna leda till beslut om att i värsta fall tillfälligt frånta länderna deras rösträtt i EU-sammanhang. För att nå dit krävs dock enighet bland övriga länder, vilket hittills varit svårt att tänka sig.
Det har i sin tur lett till kritik mot att själva processen förvandlats till en evighetsmaskin som sakteliga tuggar på, utan att komma till avgörande.
Inte heller på tisdag väntas något genombrott.
– Jag hoppas att diskussionerna med Polen och Ungern ska leda till bättre kunskap om information om hur läget ser ut och inte minst vad länderna har för avsikter – men sannolikt inte mer än så, säger EU-källan i Bryssel.
Fakta: Artikel 7-processerna
I artikel 7 i EU:s Lissabonfördrag fastställs att en majoritet i EU-kommissionen, EU-parlamentet eller bland medlemsländerna kan dra i gång ett särskilt förfarande när ett medlemsland anses åsidosätta grundläggande EU-värderingar som ”respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”.
Processen sker i flera steg där utfrågningar och rekommendationer blandas med formella beslut. Om man når så långt att man vill fastslå att ett EU-land verkligen åsidosätter värdena måste alla andra EU-länder rösta för. Eventuella sanktioner som då kan införas – exempelvis att tillfälligt dra in landets rösträtt i EU-sammanhang – måste också göras med enhällighet.
Hittills har artikel 7-förfarande endast inletts mot Polen (sedan 2017) och Ungern (sedan 2018). Än så länge har dock ingen av processerna nått fram till ens en omröstning om huruvida det finns en klar risk för att värdena åsidosätts.
