Radar · Utrikes

Svenskt stöd för krigsbrottstribunal

Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer leder arbetet i EU:s ministerråd.

Sverige stöttar planerna på en internationell tribunal för krigsbrott som begåtts i Ukraina, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Ingen som ägnar sig åt den typen av brottslighet ska komma undan.

Över 70 000 misstänkta krigsbrott har dokumenterats i Ukraina sedan Rysslands invasion för snart ett år sedan, enligt människorättsorganisationer och ukrainska myndigheter.
Tortyr, mord, sexuella övergrepp och attacker mot civil infrastruktur är några av brotten som utreds.

Enligt organisationen Center for Civil Liberties handlar det om systematiska brott och inte bara om enskilda soldaters gärningar.

Både Ukraina som land och människor i Ukraina har blivit utsatta för förfärliga krigsbrott och ingen som ägnar sig åt den typen av brottslighet ska komma undan, säger Gunnar Strömmer.

Särskild domstol

Nu pågår diskussioner internationellt om hur man bäst ska ställa de ansvariga till svars. Flera länder inom EU driver på för att man ska upprätta en särskild internationell tribunal.

Samtidigt planerar EU-kommissionen att inrätta en särskild åklagarkammare för att samla in och lagra bevis.

Under fredagen samlades EU:s justitieministrar på Arlanda stad för att diskutera frågan. Och Sverige, som leder mötet i egenskap av ordförande i EU:s ministerråd, tycker att en särskild tribunal vore en bra idé.

– Vi vet att man måste ha någon form av internationell tribunal för att hantera de grövsta krigsbrotten, men mycket kommer att behöva hanteras av nationella domstolar, säger Strömmer.

Enligt Tyskland måste en sådan tribunal ligga utanför Ukraina för att inte uppfattas som partisk. Den ska samtidigt ta sin utgångspunkt i ukrainsk straffrätt.

För vissa av brotten är det inte möjligt att väcka åtal via Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) eftersom det finns ett kryphål i internationell rätt. Ryssland erkänner inte domstolen och det är heller inte troligt att FN:s säkerhetsråd skulle hänvisa mål dit, eftersom Moskva är en del av säkerhetsrådet och troligen skulle lägga in sitt veto.

Att gå via FN:s generalförsamling kan ta tid och frågan är hur en tribunal ska få legitimitet om man rundar FN.

– Vi behöver inte bara tala om möjligheterna utan också om en plan, säger Litauens justitieminister Ewelina Dobrowolska på väg in till mötet.

– Internationell lag ska inte hjälpa Putin och Lukasjenko att gömma sig, utan skipa rättvisa.