Forskningen har stakat ut vägen till en framtid i balans med ekosystemen – nu är det politikens jobb att bygga den vägen. Samtidigt måste vi stärka demokratin i en tid när den är under attack, skriver Markus Barnevik Olsson (MP), som kandiderar till Europaparlamentet.
DEBATT. Vi EU-medborgare står inför en prövande tid. Utrymmet för att lindra konsekvenserna av klimat- och miljökrisen minskar, Putins skoningslösa invasionskrig pågår ännu, samtidigt som polariseringen splittrar och förgiftar det politiska samtalet. Europa har inte varit i så stort behov av långsiktig säkerhet och sammanhållning sedan andra världskrigets slut.
För att citera Gus Speth, tidigare chef för FN:s utvecklingsprogram (UNDP): ”De största miljöproblemen är girighet, själviskhet och apati”. Forskningen har gjort ett utmärkt jobb att staka ut vägen för en framtid i balans med ekosystemen, nu är det hög tid för politiken att bygga den vägen.
EU:s utsläppshandelssystem (ETS) har nyligen stärkts och utvidgats. Det är mycket positivt, men vi behöver lägga i ytterligare en växel. Nästa steg är en sammanlänkning av koldioxidmarknader med resten av världens stora utsläppare, där bland andra USA, Kanada och även Kina bör ingå. Endast genom mer globalt samarbete kan vi på allvar sänka de globala utsläppen.
Vår gemensamma beredskap mot klimatförändringarnas konsekvenser är centrala för både EU:s säkerhet och sammanhållning. I takt med att konsekvenserna blir mer omfattande behöver också vår motståndskraft mot extremväder öka. Bara förra året dog över 60 000 européer i värmeböljor. I år slås värmerekorden på löpande band. Under skogsbränderna 2018 bistod Italien, Frankrike, Polen, Tyskland och Danmark i Sveriges släckningsarbete. Sådant samarbete behöver utvecklas och utvidgas inom ramen för EU-samarbetet. EU bör även ha beredskap att bistå länder utanför unionen med krishantering i spåren av klimatförändringarna.
Sent ska syndarna vakna. Numera påstår nästintill alla partigrupper att de bedriver en klimatpolitik. Inte bara är den politiken otillräcklig, de glömmer också vad det är vi vill bevara. Som grön vill jag, utöver att radikalt sänka utsläppen, se ekosystem i balans med hälsosamma livsmiljöer där människa, djur och natur är i symbios. Naturrestaureringslagen var ett steg i rätt riktning. Nu behöver vi styra om jordbrukets fossila subventioner till att skydda och restaurera mer natur.
Svensk och europeisk demokrati är under attack. Det är en av otaliga anledningar till att EU:s stöd till Ukraina aldrig får sina. Ett söndrat Europa är i autokratiska staters intresse. Jag vill stärka EU:s resiliens mot hoten mot demokratin, både från inhemsk polarisering och utländska påverkanskampanjer, inte minst från Ryssland och Kina. EU:s arbete mot desinformation och skadliga informationskampanjer är alltför begränsat idag. Vi behöver en långsiktig desinformationsstrategi och lagstiftning anpassad efter dagens säkerhetspolitiska läge.
Säkerhet och sammanhållning är mina ledord. EU-politiken behöver bli mer givmild, empatisk och handlingskraftig. Bara då löser vi de stora miljöproblemen, bara då stärker vi vår gemensamma säkerhet och europeiska sammanhållning.
Ett stabilt klimat är en förutsättning för all annan politik. Därför kandiderar jag i europaparlamentsvalet 2024 för Miljöpartiet de gröna.
