Zoom

Pourmokhtari om reduktionsplikten: ”Tar hänsyn till EU”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i samband med onsdagens pressträff som handlade om EU:s klimatpaket, men där ministern fick flera frågor om hur Sverige ska kunna göra verkstad av det som beslutats på EU-nivå.

Regeringen kallade under onsdagen till pressträff för att berätta om de delar av EU:s klimatpaket som baxats hem under ordförandeskapet. Men klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) fick frågor om reduktionsplikten och gav ett svar som är svårförenligt med SD:s krav om att den ska innebära noll procents inblandning av biodrivmedel.

På kort tid har flera historiska omröstningar mejslat fram några av hörnstenarna i EU:s klimatpaket Fit for 55. Som namnet antyder ska det få unionen i form för att klara ett klimatmål som anger att utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent till 2030, jämfört med 1990. På så sätt ska kursen stakas ut mot det långsiktiga målet, netto noll-utsläpp 2050.

Förslagen som lanserades sommaren 2021 har nu, närmast på löpande band, slutförhandlats, i natt om hur flyget ska bidra till klimatmålet, genom att sätta regler för hur stor inblandningen av biobränslen och syntetiska bränslen ska vara i olika etapper. I veckan fick också den så kallade klimattullen ett sista formellt godkännande och för inte så länge sedan skedde detsamma med, håll i er, EU:s ansvarsförordning (ESR). Här ingår utsläpp från bland annat vägtrafiken, byggnader och jordbruket.

– Paketet har förhandlats i rekordfart och är en enorm framgång både för EU och för klimatet. När det är färdigförhandlat kommer det att skapa otroligt viktiga förutsättningar för Sverige och för EU, sa EU-minister Jessika Roswall (M) under en pressträff på onsdagen och sa också att regeringen lagt särskilda resurser på att få resultat i just ”detta område”.

– Vi arbetar intensivt med att gå i mål med de allra sista delarna.

Svåra förhandlingar väntar

Men även om pressträffen främst handlade om regeringens höga svansföring i förhandlingarna om klimatpaketet, kom de första frågorna att handla om hur besluten ska kunna bli verkstad.

– Jag får många frågor om reduktionsplikten, konstaterade Romina Pourmokhtari efter att den första avfyrats på pressträffen.

I klimatpolitiska rådets senaste rapport framgår att reduktionsplikten (hur mycket biobränsle som ska blandas in i drivmedel fram till 2030) står för minst två tredjedelar av den utsläppsminskning som krävs för att nå målet inom förordningen med det krångliga namnet som förkortas ESR. Enligt Tidöavtalet ska reduktionsplikten sänkas till EU:s miniminivå – något som Sverigedemokraterna tolkat som noll procent – mot dagens 30 procent för diesel. Senare har det utspelet mildrats till mellan noll och sex procent. Även M och KD har velat se en kraftigt sänkt reduktionsplikt.

Det har väckt oro för att Sverige ska bomma EU:s klimatmål.

På en fråga under pressträffen om hur reduktionsplikten kan påverkas av den EU-lagstiftning som klubbats under ordförandeskapet, gav Romina Pourmokhtari (L) ett svar med potentiellt politiskt sprängstoff, om SD i förhandlingarna om lägre reduktionsplikt håller fast vid sitt krav.

– Självklart tar man i den förhandlingen hänsyn till EU och till kontexten som vi agerar i och det är väl det allra viktigaste budskapet här idag. Att just den här fantastiska utvecklingen på EU-nivå påverkar Sveriges sätt att arbeta och möjliggör för fler länder att ställa om, sa Romina Pourmokhtari.

MP kritiskt till att regeringen lade ned sin röst

Regeringen kommenterade även under pressträffen det faktum att man lade ned sin röst när en annan bärande del i klimatpaketet lades fram på Europarådets bord i mars, hur EU:s kolsänka ska öka, den så kallade LULUCF-lagstiftningen. Att den ska öka med 310 miljoner ton årligen, var en del av en tidigare kompromiss mellan rådet och EU-parlamentet. Detta för att ytterligare minska EU:s klimatpåverkan – från 55 procent till 57 jämfört med 1990. Men regeringen var inte nöjd när den framförhandlade förordningen kom upp för slutgiltigt godkännande.

– Både regering och riksdag tycker att förordningen riskerar att leda till alltför långtgående begränsningar för skogsbruk med hänsyn till den nytta som skogsprodukter också kan göra för klimatomställningen, sa Andreas Carlson, Sveriges infrastruktur- och bostadsminister under pressträffen.

En kommentar som Miljöpartiet var snabba att hugga på. I ett pressmeddelande som skickades ut strax efter pressträffen säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren:

– Regeringens nedlagda röst i omröstningen om LULUCF-lagstiftningen är en sorts lågvattenmärke i EU:s historia – det land som håller i ordförandeklubban har själv försökt urvattna en av de viktigaste lagstiftningarna för att klara klimatmålen – samtidigt som de påstår sig stå bakom EU:s klimatambitioner på hemmaplan. Detta sker dessutom inom ett område där Sveriges bidrag är otroligt viktigt.

Läs mer: 

Slaget om reduktionsplikten vid pumpen

Prognos: Går inte både hålla vallöfte och klara klimatmål till 2030

Oklart hur stor inblandningen måste vara

Hur stor reduktionsplikten kan vara och samtidigt nå EU:s klimatmål är oklart, bland annat på grund av att klimatmålet för ESR (jordbruket, vägtrafiken och byggnader + vissa industrier) rymmer en rad flexibiliteter som kan användas, som köp av utsläppsrätter från andra länder som överpresterat och överföring från ett år till annat.

Om och i vilken utsträckning det kommer att finnas utsläppsrätter att köpa är också oklart, då många länder spås få det tufft att klara klimatmålet. Sedan beror det också på om regeringen tar beslut om andra åtgärder kan kompensera för en minskad reduktionsplikt, även om det utrymmet anses begränsat fram till 2030.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV