Radar · Inrikes

Klimatanpassningen har bara börjat: ”Vi upplever ett momentum”

 Jordskredet vid E6 i Stenungsund i helgen gjorde att motorvägen bröts av och förflyttades omkring 50 meter.

Helgens skred vid E6 i Stenungsund skedde i ett område som har hög risk för skred. Klimatförändringarna ökar denna risk och ett omfattande projekt pågår för att klimatanpassa och förebygga framtida skred. Men det är inte förrän senaste året som arbetet på riktigt har kunnat börja ta fart.

Det är fortfarande oklart vad som orsakade skredet vid E6 i Stenungsund i helgen. Enligt uppgifter från flera medier genomför polisen just nu en förundersökning om eventuell grov allmänfarlig ödeläggelse. Detta då det pågått en byggnation av ett nytt industriområde strax ovanför skredområdet.

Åsa Norberg, vd och ägare till det företag som driver bygget (Badhustorget Privatbostäder AB), uppger till DN att man följt alla riktlinjer som fastställts i detaljplanen för området av Stenungsunds kommun.

Enligt handlingar som P4 Väst och P4 Göteborg tagit del av så varnade dock länsstyrelsen år 2020 för att dra igång byggplanerna för industriområdet. De menade enligt radiostationerna att marken var olämplig för bebyggelse och att man sett risker för olyckor, översvämningar och erosion.

Kommunstyrelsens ordförande Olof Lundbergs (S) svarar på uppgifterna att man ska titta närmare på detta.

– Det brukar finnas synpunkter på de flesta planerna man tar fram just kring geotekniken, men man brukar kunna kompensera detta med olika åtgärder, så vi får titta på det specifikt i detta fallet, säger han till de båda radiostationerna.

Enligt SVT:s Aktuellt så har även Statens geotekniska institut (SGI) haft upprepade synpunkter genom åren på att Stenungsunds detaljplan för det nya industriområdet varit bristfällig, bland annat när det gäller hur mycket marken kan belastas.

Område med hög risk

Per Bolin, chef för delegationen för Göta älv på SGI, kan inte uttala sig närmare om detta, med hänvisning till att det just nu pågår en utredning.

Däremot är det sedan länge känt att såväl Götaälvdalen som Bohuskusten har hög risk för ras och skred, något som dessutom spås förvärras av klimatförändringarna. Därför har området kring Göta älv sedan 2018 en egen post i regeringens budget där kommuner kan ansöka om stadsbidrag för förebyggande arbete. Mellan 2022 och 2023 minskade regeringen anslagen med 100 miljoner kronor, från 215 miljoner till 115 miljoner.

Men enligt Per Bolin är detta en följd av att anslagen tillfälligt varit högre under pandemin och nu återgått till normala nivåer.

– För nästa år är anslagen absolut lagom. För året därpå kan det behövas en ökning. Men vi har en dialog med departementet och känner att vi har bra stöd i det här, både från nuvarande och tidigare regering, så jag känner mig trygg i detta, säger han till Syre.

De höjda anslagen under pandemin användes inte fullt ut, och det beror enligt Per Bolin på en rad faktorer.

– Det krävs väl genomförda utredningar innan man startar en åtgärd, så att den kan optimeras och pengarna används rätt. Under 2020/2021 hade man inte kommit tillräckligt långt i vissa projekt. Sedan har det också varit juridiska oklarheter kring vad en kommun får göra. Många gånger handlar det om privat mark, och en kommun får inte gynna en enskild fastighetsägare. Men där har vi landat i att det är så stort allmänintresse i det här och förordningen för bidraget är nu anpassad så att kommuner kan hjälpa till när det behövs.

Oklarheter undanröjda

Han menar att kunskaperna om skredriskerna i området har kommit gradvis. År 2012 gjorde SGI en kartläggning över Göta älv-området och sedan 2018 finns alltså möjligheter för kommunerna att söka statliga medel för klimatanpassningsinsatser. Men enligt Bolin är det först i år som de flesta praktiska hindren för genomförande har släppt.

– Nu släpper det och vi upplever ett momentum. Från och med nästa år kommer det pågå förberedande arbeten i alla kommuner, och riktiga spadtag kommer vi se nästa år och under 2025.

Det kommer att handla om åtgärder såsom att ta bort lera som tynger och skapar tryck högst upp på slänter, lägga till mothåll i botten på slänterna som håller emot trycket eller att blanda in kalk och cement i den lösa leran så att den blir mer fast.

– Det här med klimatanpassning är lite nytt och det har varit en del oklarheter längs vägen. Det här är väl det första stora klimatanpassningsprojektet som vi gör i Sverige. Det är lite av ett pilotprojekt och vi lär oss mycket längs vägen, säger Per Bolin.