Biologisk mångfald är en utmaning att mäta, och i veckan lanserades en ny modell för ändamålet, Climb. Ett användbart verktyg för platsspecifika näringar, men som alla modeller är den en förenkling av verkligheten, säger Naturskyddsföreningens Louise Karlberg.
I början av veckan, på den biologiska mångfaldens dag, presenterades en ny modell för att mäta just biologisk mångfald, framtagen av flera tunga aktörer i näringslivet, bland annat Vattenfall och LKAB.
– Det här är världens möjlighet för många företag att börja kompensera och sätta upp tydliga mål som kan mätas, sa Josefin Ohlson, som leder projektet som går under namnet Climb (Changing land use impact on biodiversity).
Biologisk mångfald är mycket svårare att mäta än till exempel halten av koldioxid i atmosfären. Så hur bra är sådana här modeller egentligen för det syftet? Louise Karlberg, chef för skog och jordbruk på Naturskyddsföreningen, ger sin syn på saken:
– Naturkrisen, krisen för biologisk mångfald och ekosystem, är av samma dignitet som klimatkrisen. Utmaningen är att det är otroligt svårt att mäta biologisk mångfald. Det finns en standard som kallas naturvärdesinventering, och det är den Climb bygger på. Det är ett redskap som utgår från nuläget på en viss plats och försöker uppskatta vad det finns för naturvärden just där. Sedan använder man verktyget för att utforska konsekvenserna för ekosystemen, både positiva och negativa, av att förlägga en viss verksamhet till den här platsen.
Möter konkreta behov
– Climb är därför användbart för sådana verksamheter som är lokaliserade till en viss plats, som ett vindkraftverk eller en gruva. Det är inte så förvånande att de som varit med och tagit fram det är Vattenfall och LKAB, de har ett behov av ett sådant verktyg som ett sorts beslutsunderlag. Ska vi ställa vindkraftverket på plats a, b eller c? Ur det perspektivet är det bra, och det är bra att det baseras på en erkänd standard, det vill säga naturvärdesinventeringen, menar Karlberg.
Modellen är också tänkt att användas för så kallad ekologisk kompensation. Om det visar sig att den planerade verksamheten har en oundviklig negativ inverkan på miljön, vad män än gör. I dessa lägen är det viktigt att få kunskap om de förlorade naturvärdena så att dessa kan kompenseras för någon annanstans.
– Det är bra att man synliggör den negativa påverkan, tycker jag. Climb är avsett att användas för att få bättre förutsägbarhet och bättre rapportering, men det får tiden utvisa hur det kommer fungera.
Förstå styrkor och svagheter
Climb är alltså ett användbart redskap så länge det är en avgränsad plats som ska bedömas, men är mindre användbar för annan verksamhet som inte är fullt lika platsspecifik, som jord- och skogsbruk, enligt Louise Karlberg.
Som med alla modeller är den dessutom per definition en förenkling av verkligheten, vilket inte hindrar att modeller är ganska vanliga beslutsredskap, i synnerhet inom vattenresursanvändning, och det finns beräkningsmodeller för skoglig tillväxt för att uppskatta effekterna på biologisk mångfald.
– Så ska man komma ihåg att det alltid är svårt att fånga levande processer, det är mycket lättare med klimatmodeller där man mäter koldioxidekvivalenter. Ekosystemens komplexitet medför ett större mått av subjektivitet för att uppskatta biologisk mångfald. Det är viktigt att inte ha övertro till modellen, utan förstå dess styrkor och svagheter, säger Louise Karlberg.
Läs mer:
