Under den skyndsamma Natoprocessen har det uppstått frågetecken kring värnpliktigas roll i militära operationer. Nu kräver Svenska freds lagstiftning ”som tydliggör att ingen genom plikt ska kunna skickas på utlandsuppdrag”.
Ska värnpliktiga ingå i de förband som ska försvara Natos territorium? Den frågan vill Svenska freds ha svar på, efter DN:s rapportering om att Sverige förväntas bidra med en armébrigad på 5 000 soldater till försvar av Natos territorium.
– Många tror att det är en självklarhet att värnpliktiga inte kommer kunna användas för utlandstjänstgöring, men det är inte klargjort. Att få stöd genom Natos artikel 5 kommer med motkrav. Nu handlar det om vad Sverige kommer vara tvungna att ge Nato, säger Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå i ett pressmeddelande.
Flera utredningar
Regeringen har tillsatt en departementsutredning som ska slutredovisas i december och som bland annat ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utanför Sverige. Samtidigt utreder Svenska freds själva vilka konsekvenser ett Natomedlemskap för med sig
– Otydligheten vad gäller värnpliktigas roll i militära operationer utomlands är i sig en följd av den påskyndade processen med Sveriges Natoansökan. Allt eftersom blir konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap tydliga och det är konsekvenser jag tror att många inte är beredda på. Frågan berör många. Vi kräver lagstiftning som tydliggör att ingen genom plikt ska kunna skickas på utlandsuppdrag, säger Kerstin Bergeå.
Läs mer:
