Energi · Syre förklarar

Syre förklarar: Våtmarker

Våtmarker är något som ger goda effekter för miljö och klimat, men har också blivit aktuellt då aktivister vill se mer våtmarker. Syre förklarar vilken nytta våtmarkerna gör för vår miljö.

3 000 000 hektar våtmark har försvunnit i Sverige sedan 1800-talet
3 000 000 hektar våtmark har försvunnit i Sverige sedan 1800-talet. Foto: Robin Haldert/TT

1. Unika livsförutsättningar för växter och djur

• Träsk, myrar, kärr och mossar är exempel på våtmarkstyper – som tillhör de mest artrika miljöerna i världen. För att få kallas våtmark behöver femtio procent av vegetationen i området vara hydrofil, vilket betyder att växterna tycker om att leva i vatten. Floran och faunan i en våtmark är anpassade till de förhållanden som råder permanent eller säsongsvis. En del våtmarker växlar i produktivitet mellan årstiderna och kan vid vissa tider drabbas av torka.Fastän områdenas utseende och form varierar har våtmarkerna någonting gemensamt: de erbjuder unika livsförutsättningar för en mängd växter och djur – våtmarkerna är till exempel nödvändiga för en stor del av världens fiskars existens. De hjälper även klimatet genom att kunna binda in koldioxid.

2. Nytt hot mot våtmarkerna

• Vid utdikning, som är ett av de största hoten mot världens våtmarker, leds vattnet direkt ut i havet och marken torrläggs. Då hamnar även alla näringsämnen, som våtmarken annars skulle ha tagit upp, i havet och ökar på övergödningen.Trots att Sverige är ett av världens tio våtmarkstätaste länder har markerna minskat märkbart både i antal och yta sedan 1800-talet. När man ville ha mer mark att odla på dikades våtmarkerna ut. Även vattennivån i många sjöar sänktes eller torrlades helt. Under början av 1900-talet började man gräva diken i skogen för att gynna skogsbruket – statliga bidrag fanns att söka för ändamålet. Ett relativt nytt hot mot våtmarkerna är klimatförändringarna med stigande temperaturer och ändrade nederbördsmönster som skapar störningar i ekosystemen, vilket kan hota de arter som lever där.

90 procent av alla blöta eller fuktiga ängar har dikats ur i Skåne, vilket är anledningen till att storken haft svårt att klara sig i Sverige
90 procent av alla blöta eller fuktiga ängar har dikats ur i Skåne, vilket är anledningen till att storken haft svårt att klara sig i Sverige. Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

3. Ramsarkonventionen skyddar våtmarker

• Internationella överenskommelser som Ramsarkonventionen har antagits för att skydda våtmarkerna. Konventionen har bland annat infört den internationella våtmarksdagen för att uppmärksamma problemen. 2016 firade den svenska regeringen dagen genom att lägga till två nya områden på listan över våtmarker av internationell betydelse, som innefattar 2335 marker i 170 medlemsländer. Sverige bidrar med 68 av dessa våtmarker.

1 000 kilo kväve kan en våtmark ta hand om per hektar och år
1 000 kilo kväve kan en våtmark ta hand om per hektar och år. Bakterier omvandlar kvävet till nitrat, en harmlös gas som bubblar upp till ytan. Här några tranor som leker vid Hornborgasjön. Foto: Erik Abel/TT

4. Ogynnsam bevarandestatus

• I dag återställs våtmarker runt om i världen. I Sverige får man inte längre statliga bidrag för utdikning, utan för att restaurera markerna. Trots de åtgärder som vidtagits visade den senaste rapporten från Habitatdirektivet att mer än hälften av Europas våtmarker hade ogynnsam till dålig bevarandestatus. Endast sju procent av Europas våtmarker visade en förbättring under de senaste åren – och 44 procent hade försämrad bevarandestatus.

Artikeln publicerades första gången 31 januari 2019

20...

…procent av Sveriges yta täcks av våtmarker.

25... 

…procent av Sveriges ursprungliga våtmarkers area har försvunnit som orsak av dikning.

19...

…procent av Sveriges rödlistade arter förekommer i olika typer av våtmarker.