Radar · Utrikes

Därför vände sig Wagner mot Moskva

Jevgenij Prigozjin, Wagnergruppens ledare.

I allt hårdare ordalag har Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin kritiserat den ryska militärledningen under kriget i Ukraina – och på midsommardagen rullade hans styrkor mot Moskva i vad som beskrevs som ett uppror.
Vem är Prigozjin – och vad har lett till konflikten med den ryska försvarsmakten?

– Varför började den särskilda operationen? Kriget behövdes för att ett gäng skitstövlar skulle kunna marknadsföra sig själva.

Så sade Jevgenij Prigozjin i en intervju som publicerades på midsommarafton. Ett dygn senare var Prigozjin anklagad för myteri och hans styrkor var på väg mot Moskva med hot om hämnd på Rysslands militärledning.

Ytterligare ett antal timmar senare hade en överenskommelse nåtts, upproret stoppats och Prigozjin fått en framtid i Belarus – och brottsutredningen mot honom lagts ned. Mycket är fortfarande oklart, men att händelseutvecklingen gått snabbt kan konstateras.

Upptrissat tonläge

Veckorna som ledde fram till upproret har präglats av ett allt mer upptrissat tonläge mellan Prigozjin och ledarna för den ryska försvarsmakten.

Wagnerchefen har anklagat i synnerhet försvarsministern Sergej Sjogju och generalstabschefen Valerij Gerasimov för inkompetens och har bland annat beskrivit männen som ”feta” och ”landsförrädare” i videor publicerade på sociala medier. Ryssland har varit för svagt i kriget mot Ukraina, anser han.

Att kritisera den ryska militärledningen – eller ens kriget i Ukraina – är kriminaliserat i Ryssland och kan leda till långa fängelsestraff. Bedömare har frågat sig hur Prigozjin så fritt kunnat komma undan med sina stundtals hetlevrade uttalanden.

Ett av svaren är Wagnergruppens betydelse för kriget och det inflytande som Prigozjins – enligt egen utsago – numera minst 25 000 man starka privata armé har givit honom.

Prigozjin erbjuder något som Ryssland behöver, men han vill också ha något i gengäld: makt, sade Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan till TT i vintras.

Putins kock

Jevgenij Prigozjin har under lång tid haft nära band till president Vladimir Putin och båda har bakgrund i S:t Petersburg. Prigozjin har under många år servat både Putin och ryska myndigheter via sin restaurang- och cateringverksamhet – och därför kallats ”Putins kock” – men har under senare år främst gjort sig känd som ledare för den paramilitära Wagnergruppen. Gruppen har bland annat ansetts spela en viktig roll för den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 och har varit en tillgång för Putins regim.

I sin hårda kritik av militärledningen har Prigozjin också aktat sig noga för att rikta sitt missnöje direkt mot presidenten.

Legosoldaterna i Wagnergruppen är frikopplade från den ryska försvarsmakten och har anklagats för flera krigsbrott – såväl i Ukraina som i andra länder dit gruppens styrkor har skickats sedan 2014. I Ukraina har styrkorna bland annat satts in vid stridigheterna i Bachmut och gruppen har använt soldater som hämtats från ryska fängelser.

"Marsch för rättvisa"

Prigozjins styrkor bedöms samtidigt ha lidit av stora förluster under kriget och utfallen mot den ryska försvarsmakten har till stor del tagit avstamp i det. Under våren har Prigozjin exempelvis beskyllt den ryska staten för bristande ammunitionsleveranser och veckan före midsommar sade han att Ryssland medvetet attackerat Wagnergruppens styrkor.

Uttalandena har därefter fått den ryska säkerhetstjänsten FSB att utreda Prigozjin för myteri och Prigozjin lovade att hämnas attackerna genom att ”marschera för rättvisan” till Moskva med hjälp av 25 000 soldater – en marsch som sent på lördagen blåstes av.

”Vi vänder våra kolonner och återvänder till våra läger”, meddelade Prigozjin efter det att brottsmisstankarna mot honom dragits tillbaka i ett avtal. Som en del i överenskommelsen ska Prigozjin också flyttas till Belarus, men detaljerna om flytten var på lördagen ännu oklara.

Läs mer:

Ryss på flykt vill vittna om Wagners krigsbrott

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV