Att gå med i Nato är inte en väg till fred utan till djupare konflikter och till ett beroende av länder som Turkiet och Ungern, skriver Hans Mannefred. Och en väg bort från rätten att säga nej till kärnvapen och slippa sända iväg ungdomar till krig.
DEBATT. Ett nej tack till Nato är ett ja till fred. Jag och många andra känner oro, när Sverige nu ska gå med i Nato. I och med detta har vårt land fått en ny storebror: Erdogan.
Bildt är expert på att skapa och fördjupa konflikter. Fred kan inte byggas med militära medel och krig. Fred skapas genom att man förebygger att väpnande krafter bryter ut, med avspänning och genom trygga och demokratiska samhällen. Jag är väldigt trött på att få höra Carl Bildts dagliga utbrott mot Putin. Han vill kalla sig för fredsmäklare, men jag anser att han snarare är att betraktas som en expert på att skapa och fördjupa konflikter. Risken är nu stor, när vi kommer med i Nato, att Bildt får blodad tand och ökar frekvensen av konfliktskapande uttalanden.
I Bildts iver att vi ska gå med i Nato – vilket vi nu kommer att göra – och att ge Försvarsmakten en större ekonomisk kostym, så finns det inga gränser.
Nu har Försvarsmakten gått från en budget på 70 miljarder till en budget nästa år, som kan komma att uppgå till 110 miljarder. Allt detta för att nå upp till det av Nato stipulerade målet två procent av ett lands BNP. Major Björklund (före detta ledare för Liberalerna) krävde för några år sedan en försvarsbudget på 100 miljarder. Han måste nu vara nöjd, när han får igenom sin vilja med råge.
Olof Palme på sin tid sa nej till Nato och ja till FN. När man nu fick läsa att hans gamla partibroder Thage G Petersson ändrat sig – håller jag på att ramla ur min kontorsstol här hemma i min skrivarverkstad/redaktion: ”Fria tankars hem”. En av Olof Palmes närmaste män under många år säger nu ja till Nato. När Thage G i år talade vid ett första maj-möte berättade han om detta. Även Ingvar Carlsson säger ja (om detta kan man läsa i DN 2022-05-21).
Jag anser att det borde ägt rum en folkomröstning om frågan om medlemskap i Nato. Palme sa: ”Sverige är en studiecirkeldemokrati”. Det är inte Sverige på samma sätt längre. Sverige blir mer och mindre vi – och mer ni. Detta är Nato-frågan ett exempel på. De folkvalda anser sig förstå bättre än medborgarna. Nu kanske det blir en folkbildningskampanj efter beslutet, men folkbildningens uppgift är att vara med och bygga samhället utifrån underifrånperspektiv – innan de folkvalda ska fatta besluten. Det får inte bli som med studiecirklarna som det blev i Estland. Före kriget fanns det en fri folkbildning, men efter ryssarnas övertagande skrevs studieplanerna i Moskva.
Alliansfrihet ger möjlighet att verka för fred, avspänning och till att bedriva en självständig utrikespolitik. Detta kan vi glömma om och när vi går med i Nato.
Är det en dröm att bli beroende av – och anpassa oss till – länder som Ungern och Turkiet? Vi har väl redan fått lära oss att Sverige inte styr Erdogan. Vi är ett litet land med 10 miljoner invånare. Turkiet är större med 85 miljoner invånare. Turkiet blir lätt en storebror till oss och det är oroande.
Sverige har sagt nej till kärnvapen på svensk mark. Hur ska det bli med det när vi är med i Nato, där kärnvapennationerna USA, England och Frankrike ingår? Nato är en kärnvapenallians, som Sverige haft som tradition att hålla sig utanför.
Minns ni devisen ”Atomkraft nej tack” inför folkomröstningen om kärnkraft? Det blir en paradox; nu oroas Sverige för vad som kan hända med kärnkraftverket i krigets Ukraina, men samtidigt vill de styrande – regeringen – att Sverige ska bygga ut kärnkraften. Vad händer om ryssen kommer hit?
Det får inte glömmas bort heller hur Försvarsmaktens ekonomiska resurser hanteras. Frågetecknen kring deras verksamhet är många: Hur står det till med ammunitionen? Hur mycket har vi kvar, när Ukraina har fått sina leveranser?
I tidningen Inblick (29/7) kan man läsa rubriken ”Sverige har livsmedel i tio dagar vid krig”. I samma artikel står det: ”Finland skulle klara sig utan matimport i åtta månader. Sverige skulle klara sig mindre än två veckor.” ”Det är något som är oerhört alarmerande” säger riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) till tidningen. Varför har vi hamnat i den situationen? Varför har inte tidigare regeringen inte fixat denna fråga? Kommer den sittande regeringen att agera?
Varför tar inte försvaret sitt miljöansvar, när det gäller exempelvis PFAS? Jag nämner bara tre platser för att tydliggöra vad jag menar: Uppsala, Ronneby och Karlsborg. Platser där försvaret spytt ut PFAS, vilket kan få svåra hälsokonsekvenser.
Försvaret är viktigt för att vi ska försvara vår yttrandefrihet. Javisst … men varför svarar inte Försvarsmakten på mina frågor, som jag sänt till deras presstjänst, om hur mycket ammunition som finns i Vättern, Sommen och Vänern. Ibland tror man att ryssarna redan tagit över vårt land.
Jag möter många personer från andra länder, som flytt till Sverige. De känner ofta oro för vad som håller på att hända i vårt land.
De har flytt från krig och riskerar nu tack vare Sveriges inträde i Nato att få sända sina ungdomar till krig. Något de inte drömmer om.
